I juni 2009 beslutade åklagaren att förundersökningen om misstänkta mutor i samband med exportförsäljningar av flygplanet JAS 39 skulle läggas ned. Några dagar därefter gjorde Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenska Freds, en anmälan till Justitiekanslern, JK.
Den tidigare överåklagaren Christer van der Kwast, som ledde förundersökningen i JAS-ärendet, har uppfattningen är att det vare sig helt eller delvis var de bristande svenska polisresurserna som var orsak till att JAS-ärendet lades ned, däremot medförde resursbristen att förundersökningen inte kunde bedrivas fullt ut med den effektivitet som hade varit önskvärd. De bristande svenska resurserna kunde dessutom kompenseras genom ett samarbete med de övriga länderna, anför van der Kwast till JK.
Det material som JK tagit del av kan inte tolkas på annat sätt än att den svenska polisen borde ha avsatt ytterligare resurser till JAS-utredningen, konstaterar JK. Flera av de yttranden som kommit in till JK, däribland Riksåklagaren och Riksenheten mot korruption, talar enligt JK för att Polisens tilldelning av resurser för korruptionsutredningar har varit otillfredsställande under relativt lång tid, och resurserna har inte heller fördelats på ett för rättsväsendet effektivt sätt.
Enligt JK är det vidare allvarligt om arbetet med att utreda korruptionsbrott påverkas negativt av att Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har olika uppfattningar i frågan om vilken organisation som är den bästa för att bedriva förundersökningar avseende sådan brottslighet på ett effektivt sätt.
Därför är det positivt att myndigheterna nu inlett en gemensam dialog, konstaterar JK, som utgår från att dessa tillsammans kommer fram till vilka konkreta åtgärder ifråga om organisation, resursfördelning och kompetensutveckling inom myndigheterna som bör genomföras för att rättsväsendet på ett fullgott sätt ska kunna bekämpa såväl nationell som internationell korruptionsbrottslighet.
– I annat fall ser jag en risk för att FN, Europarådet och OECD kan komma att kritisera Sverige för att vi inte uppfyller våra internationella åtaganden och, vilket är ännu allvarligare, att uppklarningsfrekvensen beträffande korruptionsbrott kommer att hamna på en otillfredsställande låg nivå, konstaterar JK Anna Skarhed.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
