Strax efter att en man, som arbetade som undersköterska på ett vårdhem för demenssjuka, påbörjat sitt pass på den så kallade B-sidan en lördagseftermiddag, gick han över till A-sidan för att be om hjälp.
Enligt mannen var situationen på B-sidan av vårdavdelningen rörig, eftersom vårdtagarna inte lagts i sina sängar och för att en av dem hade kräkts. Personalen på A-sidan var dock inte viliga att hjälpa honom, men en kvinnlig kollega följde trots detta med över till B-sidan.
Då mannen berättade för henne om att han tyckte att personalen på A-sidan misskötte sina jobb och att han tänkte anmäla detta till chefen, blev hon arg och gick tillbaka till A-sidan. Under det tjafs som följde, ropade en annan kollega från köket att mannen inte skulle höja rösten. Mannen lyfte då enligt egen uppgift ett finger mot henne och sade att hon inte skulle blanda sig i.
Kvinnan började då uppträda aggressivt, och kom rusande emot honom. Eftersom hon kom så nära tog han ett steg tillbaka. Därefter sade kvinnan att han skulle gå hem, och att ”det är inte ditt land”. Mannen kände sig kränkt av uttalandet, men dagen efter kunde de arbeta tillsammans utan några problem, uppger mannen under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen, AD.
Enligt kollegan bad hon mannen att ta ned fingret, varpå han plötsligt tog sats, gjorde ett kraftfullt utfall genom att ta ett steg framåt och försökt skalla henne. Kvinnan ryggade tillbaka av ren reflex och skulle annars ha träffats rakt i ansiktet. Hon blev rädd och chockad, och började skaka och gråta. Det stämmer att hon sade åt mannen att gå därifrån, men hon har aldrig sagt att ”det inte är hans land”.
Kvinnan uppger att hon inte vågade vara med på ett möte senare samma dag eftersom hon då inte vågade vara i samma rum som mannen. När hon arbetade med mannen nästa dag var hon rädd, men det fanns annan personal där och hon försökte undvika honom. Även senare tyckte kvinnan att det kändes obehagligt att gå till jobbet när hon visste att mannen skulle vara där.
AD konstaterar att kvinnans berättelse om vad som inträffat får stöd av två vittnen, och finner dessa tre personers uppgifter vara trovärdiga med hänsyn till att de är såväl samstämmiga som detaljerade. Det får därvid anses utrett att mannen vid tillfället gjorde ett utfall som för att skalla kvinnan. Eftersom hon faktiskt inte träffades kan det dock inte anses klarlagt att det var ett verkligt försök att skada henne.
Enligt domstolens mening kan det inte uteslutas att mannen handlade som han gjorde enbart i syfte att skrämma kvinnan. Emellertid råder det inget tvivel om att hans agerande för de övriga framstod som ett försök till allvarligt fysiskt angrepp mot henne Det står också klart att kvinnan blev ordentligt chockad.
Eftersom ingen förmildrande omständighet, såsom provokation eller liknande, förekommit, gjorde mannen sig skyldig till en handling som är helt oacceptabel. Bolaget har därför haft rätt att skilja honom från anställningen genom avskedande.
AD förpliktar Svenska Kommunalarbetareförbundet att ersätta Vårdföretagarna och Attendo Care AB för deras rättegångskostnader med etthundratvåtusenetthundrafyrtiosju kronor jämte ränta.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
