Folkhögskolan drivs av en stiftelse. Arbetsdomstolen, AD, konstaterar att det finns tre olika versioner av protokollet från stiftelsens styrelsemöte den aktuella dagen, samt att parterna har olika uppfattning om viken version som bäst återger vad som avhandlades på styrelsemötet.
Av samtliga tre protokoll framgår dock att styrelsen beslutade att till mannen betala ett belopp om 100 000 kronor. Enligt ett av dessa protokoll anges dock att beloppet skulle erläggas med 20 000 kronor årligen i fem år. AD finner att den senare versionen inte rätt återspeglar vad som hände på styrelsemötet.
Genom vad som framkommit i förhören med de som var närvarande på styrelsemötet finner AD utrett att stiftelsen, genom styrelsen, dels accepterade det av mannen framförda anbudet, dels förmedlade sin accept till honom.
Enligt AD mening har stiftelsen och mannen därmed ingått ett avtal om ersättning till honom med 100 000 kronor som ett engångsbelopp.
Utredningen ger inget stöd för att ersättningen varit en gåva.
Istället får anses framgå att det var fråga om en ersättning för de insatser och det arbete mannen utfört under årens lopp och att det därmed var fråga om någon form av lön, det vill säga kompensation för utfört arbete.
Mannen menar att han inte blivit fullt kompenserad för bland annat det arbete han hade lagt ned för stiftelsens räkning under tid då han haft semester.
AD har dels funnit att det inte är visat att mannen inte hade någon semesterfordran, dels att flera av ledamöterna uppfattade ersättningen på det sätt som mannen anfört.
AD finner att stiftelsen och mannen har ingått ett avtal och att stiftelsen inte har förmått visa att det träffade avtalet är, så som stiftelsen påstått, ogiltigt enligt vare sig 30, 31 eller 36 §§ avtalslagen.
Med ändring av tingsrättens domslut förpliktar AD stiftelsen dels att till mannen betala 100 000 kronor, dels att ersätta mannens rättegångskostnader vid tingsrätten med 288 717 kronor och 109 004 kronor för hans rättegångskostnader i AD.
