Humanistiska nämnden beslutade i mars 2010 att den 16-åriga pojke från Bjästa, som 2009 dömdes till fyra månaders sluten ungdomsvård, omedelbart skulle omhändertas med stöd av LVU efter avslutat straff. Förvaltningsrätten fastställde beslutet ett par veckor senare. Nu ansöker nämnden om att pojken ska beredas vård med stöd av LVU.
Av utredningen framgår att pojkens mamma, tillsammans med hans bror, har varit aktiv på bloggar och lagt ut information i form av domar, förundersökningsprotokoll och bilder på pojken, på nätet.
Pojkens pappa är orolig för att detta ska påverka pojkens möjligheter att få ett jobb i framtiden, men mamman känner ingen sådan oro. Kampanjen har bidragit till att familjen blivit hotad och inte längre kan bo kvar i sin bostad.
Förvaltningsrätten menar att mammans agerande är olämpligt och har skadat sonen. Men det kan inte anses att mamma har sådana brister i sin omsorgsförmåga att det finns en påtaglig risk att pojkens hälsa och utveckling skadas. Förutsättningar för vård enligt 2 § LVU föreligger därför inte.
Frågan är då om pojken istället ska beredas vård enligt 3 § LVU.
Av 3 § andra stycket LVU framgår att vård ska beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i 3 § första stycket LVU.
Enligt förvaltningsrättens mening är pojkens brottsliga beteende att likställa med vad som i lagen avses med socialt nedbrytande beteende.
Pojken själv anser sig inte vara i behov av vård eftersom han inte är skyldig till brotten.
Förvaltningsrätten finner att pojkens mamma inte har kunnat stödja honom i vården, utan har tvärt om bidragit till att försvåra hans situation. Därmed är pojken i uppenbart behov av fortsatt vård för att han inte ska utsätta sin hälsa och utveckling för en påtaglig risk att skadas.
Eftersom varken pojken eller hans mamma samtycker till den behövliga vården ska nämndens ansökan bifallas. Han ska därför beredas vård med stöd av 1 § andra stycket och 3 § LVU. Beslutet i denna del ska gälla omedelbart.
En nämndeman är skiljaktig till domen och anför för egen del att den redan genomförda vården i kombination med den öppna vård som pojken och hans mamma samtyckt till är tillräcklig för att tillgodose hans vårdbehov.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
