Det finns inget hinder mot att tillämpa nya, skärpta krav för medborgarskap på en ansökan som lämnats in före ikraftträdandet.
Det slår förvaltningsrätten i Malmö fast i ett färskt avgörande.
Det var i juni i år som nya, skärpta krav för medborgarskap infördes.
Detta gjordes utan att några övergångsbestämmelser tagits fram – och förvaltningsrätten har nu prövat om de nya reglerna är tillämpliga på ett ärende där ansökan om medborgarskap gjorts före ikraftträdandet av de nya reglerna.
Såg inga skäl för undantag
Målet gäller en tredjelandsmedborgare som levt i Sverige sedan 2019 och ansökte om medborgarskap förra sommaren. Då uppfyllde han det femåriga hemvistvillkoret.
Migrationsverket fattade dock beslut i frågan först efter lagändringarna, som innebär att hemvistvillkoret ändrats till åtta år. Ett krav mannen inte uppfyller.
Myndigheten såg inga särskilda skäl för undantag från villkoret och avslog därför mannens ansökan.
Hänvisade till rättsutlåtanden
Nu har målet prövats i förvaltningsrätten, där mannen gjort gällande att den tidigare lagstiftningen fortsatt ska tillämpas både utifrån nationell rätt och unionsrätten. Till stöd för sin talan har han åberopat rättsutlåtanden från en professor i statsrätt och en docent i Europarätt.
Förvaltningsrätten konstaterar dock att lagstiftarens avsikter ”ofta” är av avgörande betydelse för vilken lag som ska tillämpas i de fall där det saknas övergångsbestämmelser.
– I det här fallet föregicks lagändringen av en uppmärksammad debatt och omröstning i riksdagen, så det kan inte råda några tveksamheter om avsikten, säger lagmannen Fredrik Löndahl i ett pressmeddelande.
Domstolens bedömning är att varken svensk lagstiftning eller Migrationsverkets handläggning står i strid med relevanta unionsrättsliga principer.
