Regeringen har haft som övergripande mål att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Som ett led i detta har målsättningen varit att minska företagens administrativa kostnader som följer av statliga regler med 25 procent till 2010.
Att det målet inte kommer att uppnås stod klart redan innan presskonferensen. Göran Grén, departementsråd och chef för Enheten för marknad och konkurrens på Näringsdepartementet, menar dock att stora framsteg har gjorts.
– Vår målsättning har varit att förändra hela kulturen kring företagande och att hitta en helt ny struktur för ökad företagsamhet. Där har vi kommit långt, sade han.
Han menar att det har skett en markant attitydförändring på departementsnivå och på myndigheter vad det gäller regelförenklingar.
– Regler kostar pengar, och vi har skapat en helt ny medvetenhet kring detta på departementen och på myndigheter. Politiker och handläggare har en helt annan inställning idag, sade han.
Fokus i arbetet har legat på att minska de administrativa kostnaderna för företagen, det vill säga företagens kostnader för att exempelvis upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som motiverats av de krav som ställs genom regler.
– För att kunna göra märkbara förändringar under en mandatperiod har vi behövt begränsa arbetet till sådant som är genomförbart på en kortare tid. Då har vi fokuserat på att minska administrativa kostnader. Nästa steg blir att titta på finansiella och materiella kostnader som följer av statliga regler, exempelvis investeringskostnader eller kostnader för kompetens för att förstå nya regler, sade Göran Grén.
Han understök att regelförenklingar är en process som tar tid.
– Det här har varit och är en lång process och det kommer att ta tid. Men jag är stolt över det arbete vi har utfört, även om det bara början på något, sade Göran Grén.
Ett exempel som framhölls för att förklara vilken tid det tar att genomföra en förändring var förslaget om en slopad revisionsplikt.
– Från att utredningen tillsattes 2006 tog det fyra år att komma dit vi är nu. Det tar tid, där med inte sagt att arbetet är ineffektivt, sade han.
En av flera frågor som uppkom under presskonferensen var huruvida företagen verkligen har känt av de förändringar som gjorts. Rapporter från NNR, Näringslivets Regelnämnd, tyder på regelkostnaderna för företagen är i princip oförändrade.
– Vi har gjort stora förändringar, problemet är att vi har varit dåliga på att kommunicera dem. Hur vi ska nå ut till företagen med de förändringar vi gör är ett problem som kvarstår, sade Göran Grén.
En annan fråga som kom upp är hur stort inflytande Sverige har över de regeldirektiv som kommer från EU nivå, och vad Sverige egentligen kan påverka.
Elisabeth Kristensson, departementssekreterare, som var på plats för att tala om de konsekvensutredningar som görs, förklarade att det helt beror på vilken typ av regler som kommer från EU nivå.
– Är det direktiv har vi som medlemsland möjlighet att anpassa reglerna till oss. Är det en förordning däremot är det mer eller mindre bara att föra in, då är det bara att gilla läget, sade Elisabeth Kristensson, departementssekreterare som var på plats för att tala om konsekvensutredningarna.
En annan fråga som togs upp var vilka mätmetoder som används för att analysera konsekvenser och effekter av regelförenklingar och hur de analyserna tar hänsyn till den stora variation som finns bland företagen och deras behov.
– Vi försöker ta hänsyn till skillnader i branschen, storlek på företagen och så vidare. Bland annat åker vi ut till företagen och gör intervjuer, sade Elisabeth Kristensson.
Göran Grén framhöll att Sverige är framstående vad det gäller regelförenklingsarbetet, och att många andra länder kommer och besöker Sverige för att lära av det arbete som pågår här.
– Länder med enkla regelverk är de som står sig starkast i ett konkurrensperspektiv. Vi har skapat en helt ny diskussion och medvetenhet kring detta, sade Göran Grén.
Ett exempel som han framhöll är att Sverige är ett av endast fyra länder som har ett regelråd, ett råd vars syfte är att granska utformningen av förslag till nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företagen.
– Det här är en helt ny figur och ställer helt nya krav på konsekvensutredningar, sade Göran Grén.
Han underströk att regelförenklingsarbetet är en lång process, men att det har kommit för att stanna.
– Även med en ny regering efter valet fortsätter arbetet med full kraft, det är jag övertygad om, sade Göran Grén.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
