Brottmålsadvokaten Kristoffer Ståhl kommer att skriva krönikor i Dagens Juridik på återkommande basis.
En gång i månaden ska han dela med sig av personliga reflektioner utifrån ett försvararperspektiv.
– Det ska bli otroligt kul att avsätta tid och fördjupa sig i en intressant fråga eller ett aktuellt ämne och sedan reflektera över detta i en krönika.
Kristoffer Ståhl är advokat och driver sedan 10 år tillbaka Advokatfirman Ståhl med fokus på straffrätt och familjerätt. Själv arbetar han främst med större eko-brott och beskriver sig som en person med starkt rättspatos som engagerar sig i frågor om rättvisa och rättssäkerhet.
– Det finns få saker som upprör mig mer än maktmissbruk och när staten trampar på individen.
Nu ska du börja skriva krönikor för Dagens Juridik – hur känns det?
– Det ska bli otroligt kul att avsätta tid och fördjupa sig i en intressant fråga eller ett aktuellt ämne och sedan reflektera över detta i en krönika. Det ska även bli roligt att få feedback från läsarna!
Vad kan läsarna förvänta sig av dina krönikor?
– Min målsättning är att krönikorna ska vara lättlästa och intressanta med någon form av personlig reflektion. Givetvis kommer krönikan att skrivas utifrån min horisont som försvarsadvokat, men jag vill skriva på ett genuint sätt vilket säkert kan väcka både reaktioner och kritik.
Om Kristoffer Ståhl
Ålder: 41 år
Titel: Advokat
Fritidsintressen: Fotboll och politik
Främsta egenskap: Orädd
Hur har försvararrollen förändrats under de år du har varit verksam?
– Jag hade kunnat prata om detta i timmar men kortfattat är uppdraget som försvarare mer krävande och påfrestande än tidigare. Brottsligheten har blivit allvarligare, förundersökningarna har blivit mer omfattande och rättegångar pågår numera under längre tid. Åldern bland brottsmisstänkta har också krupit ned och som försvarsadvokat måste man kunna hantera barn som är häktade i större utsträckning än tidigare.
– Advokatsamfundet har även ökat kraven på försvarsadvokater och bland annat är det numera obligatoriskt att genomföra (och betala för) en särskild vidareutbildning om grova brott samt ska advokaten ha arbetat minst fem år för att tillåtas vara försvarare vid grova brott. Vidare har Tidöpartierna haft ett högt tempo i lagstiftningsprocessen och det krävs att försvarare investerar i vidareutbildningar för att hålla sig uppdaterade. Samtidigt har staten begränsat ersättningen för försvarsadvokater på flera sätt, exempelvis genom införandet av förordnandetaxor samt begränsningar i ersättningen till distansförsvarare. Till detta har hotbilden mot försvarare ökat vilket kanske hänger samman med den ökade polariseringen i samhället. En annan viktig förändring är digitaliseringen och de investeringar i AI-tjänster som kommer att krävas framöver.
– Sammanfattningsvis skulle jag vilja påstå att det är svårare att vara försvarsadvokat idag än för 10-15 år sedan och samtidigt har kraven på försvarsadvokater höjts, vilket också har bidragit till en ökad professionalisering av försvararkåren.
Vilket är det vanligaste missförståndet om försvararrollen?
– Att försvarsadvokater på något sätt skulle vilja ha mer brottslighet eftersom vi då får mer att göra. Det är ett märkligt resonemang. Det vore som att påstå att poliser inte vill att brottsligheten ska minska eftersom de då riskerar att bli utan arbete, eller att läkare önskar att människor blir sjuka för att de själva ska ha något att göra.
Vad var det som ledde dig in i försvararyrket?
– Jag har alltid haft ett starkt rättspatos och reagerat på situationer där den enskilde hamnar i underläge mot staten. Som misstänkt möter du åklagare, polis och hela statens utredningsapparat. Då måste det finnas någon på andra sidan som bara har ett uppdrag – att tillvarata din rätt. Det är den rollen som alltid tilltalat mig. För mig handlar försvararrollen ytterst om rättssäkerhet och om principen att även den som är misstänkt för det allra grövsta brottet har rätt till ett starkt försvar.
