Ett offentligt biträde i ett mål om beredande av vård enligt LVM yrkade i länsrätten ersättning om drygt 15 000 kronor för nedlagt arbete, tidsspillan samt utlägg för resekostnader och traktamente.
Länsrätten fann att ett personligt besök hos klienten varit obehövligt då hon godtagit ett omedelbart omhändertagande samt ansökan om vård. Mot denna bakgrund fann domstolen att biträdets skäliga ersättning för arbete och tidsspillan skulle bestämmas till knappt 5 000 kronor.
Biträdet uppgav i överklagandet att hon i enlighet med god advokatsed varit skyldig att tillvarata sin klients intressen och att detta förutsatt ett personligt möte med denna. Klienten hade visserligen godtagit det omedelbara omhändertagandet liksom ansökan om vård, men utredningen i länsrätten visade även på att klienten var labil och att hon ofta tog tillbaka ansökningar om vård. Det hade därför inte varit ansvarsfullt att anta att klienten skulle stå fast vid det aktuella beslutet. Biträdet ansåg sig även ha uppfattat en viss tveksamhet vid telefonsamtal med klienten.
Det var dessutom en öppen fråga huruvida länsrätten nått samma domslut vad gäller vården om den aktuella resan inte genomförts, anförde biträdet.
Kammarrätten konstaterar att offentligt biträde har rätt till sådan skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Denna ersättning ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen bestämmer.
Kammarrätten finner att det får anses befogat att biträdet rest för att träffa klienten på det hem där hon var placerad. Biträdet ska därför vara berättigad till ytterligare ersättning för sitt uppdrag i länsrätten med avseende på arbete, tidsspillan och utlägg i samband med resan. Domstolen finner således anledning att låta ytterligare ersättning till offentligt biträde utgå med drygt 10 000 kronor.
red@dagensjuridik.se