En man som sålt en småhusfastighet för 100 000 kronor har yrkat avdrag för inköpspriset samt för de totala förbättringsutgifterna om totalt 148 000 kronor. Skatteverket hade tidigare medgett avdrag med 74 000 kronor.
Mannen anförde i länsrätten att han varit ensam ägare till fastigheten samt att han stått för samtliga anskaffnings- och förbättringskostnader.
Enligt domstolen har mannen inte visat att han vid någon tidpunkt varit ensam ägare till fastigheten. Länsrätten konstaterade vidare fakturor och kvitton till styrkande av de påstådda kostnaderna saknades. Mannen hade visserligen ingivit foton som tagits efter nybyggnationen till Skatteverket, däremot inga foton som visade fastigheten före arbetet. Omfattningen av förbättringarna var således okända.
Mannen yrkade även avdrag för anskaffningskostnader i form av bensinkostnader om drygt 125 000 kronor baserat på att det hus han uppfört vägde 25 ton och att det tagit honom 33 resor att med sitt släp som kunde lasta 750 kilo frakta byggmaterialet 54 mil från Västerås, där mannen hade sin permanentbostad, till fritidsboendet. Mannen ansåg att ett belopp om 6 264 mil x 20 kronor utgjorde en rimlig uppskattning av det avdrag han var berättigad till med hänsyn till sina bensinkostnader.
Något avdrag på denna grund kunde dock inte medges, då bensinkostnaderna skulle anses utgöra privata levnadskostnader som inte fick dras av. Domstolen uttalade även att byggmaterialet rimligen hade kunnat införskaffats på en plats närmare fritidsboendet.
Sammantaget fann länsrätten att det saknades skäl att medge mannen avdrag utöver vad Skatteverket beviljat. Kammarrätten gör samma bedömning som underinstansen och avslår därmed mannens överklagande.
red@dagensjuridik.se
