I dag gäller inte kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd på Internet. Det innebär att vem som hels, via internet, kan komma åt kreditupplysningar om en privatperson utan att personen ifråga får reda på att upplysningar har lämnats ut.
För att komma till rätta med det har regeringen föreslagit ändringar i kreditupplysningslagen.
Ändringarna, som riksdagen röstade ja till igår, torsdag, innebär att den som vill ha en kreditupplysning via internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska även få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Rättelse ska skickas till dem som under de sista 12 månaderna tagit del av felaktiga uppgifter. Vidare ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år.
Justitiekanslern, JK, menar att förslagen strider mot grundlagen.
I ett remissyttrande skriver JK att ett införande av begränsningar i yttrandefriheten kväver, enligt lagtexten, att det handlar om kreditupplysningar som innebär ett otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet eller som innehåller oriktiga eller missvisande uppgifter.
”För det fallet att ett intrång t.ex. är betydande för den enskilde, men inte otillbörligt, får man alltså inte föreskriva några begränsningar i grundlagsskyddet. Inte heller får man föreskriva begränsningar av annat slag, t.ex. förbud mot utlämnande till andra personer än dem som har behov av upplysningen”.
Vidare skriver JK att ett utlämnade av en kreditupplysning till en person som inte har behov av den inte kan anses innebära ett otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet.
”De begränsningar som föreslås i 9 § kreditupplysningslagen är därför inte av ett sådant slag att de kan införas utan grundlagsändring”.
JK skriver även att det saknas stöd i YGL för att, på det sätt som föreslås i promemorian, införa en skyldighet på det grundlagsskyddade området att skicka en kreditupplysningskopia till den som avses med upplysningen (11 §).
”De föreslagna ändringarna i 9, 11 och 19 §§ kreditupplysningslagen saknar alltså stöd i YGL och får inte införas utan föregående grundlagsändring. Jag avstyrker därför förslagen i dessa delar”.
Thomas Hedstrand, handläggare hos JK, säger att Justitiekanslern inte brukar kommentera sina yttranden.
– Vi har inga synpunkter. Vi har lämnat vår uppfattning i frågan men riksdagen har inte gått på den linjen, säger han.
Även Svenska Journalistförbundet var kritiskt till förslagen. I ett remissyttrande skriver ordförande Agneta Lindblom Hulthén att det inte kan vara ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten att lämna en kreditupplysning till en person som inte behöver den.
”Mer allvarligt är dock att utredaren gör en värdering av vilka personer som har rätt att ta del av offentliga uppgifter, som kreditupplysning med stöd av YGL faktiskt är. Att kräva ett legitimt behov för rätten att ta del av offentliga uppgifter kräver strider mot grundläggande principer i offentlighetslagstiftningen”.
Lagrådet höll inte med ovanstående utan lämnade förslaget utan erinran.
Ändringarna börjar gälla den första januari nästa år.
Malin Letser
red@dagensjuridik.se
