Den nya PBL är också en del i regeringens regelförenklingsarbete. Allmänt gäller att den enskildes rätt stärks liksom kontrollen av byggandet och ökad miljöhänsyn bl a i planeringsarbetet.
Plan- och bygglagen får en delvis ny struktur där bestämmelserna delas in i 16 kapitel. Det som särskilt bör nämnas är att det även införs definitioner innebärande klargörande vad som avses med byggnad, ombyggnad, tillbyggnad, ändring av byggnad och underhåll.
En av förändringarna innebär att lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk tas in i plan- och bygglagen och att den lagen därmed upphör att gälla.
Vid prövning av frågor enligt den nya lagen skall hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Nytt är att lagen även anger vilka intressen som det skall tas hänsyn till vid olika slags prövningar, d v s vid planläggning, lokaliseringsprövning, bygglovsprövning resp prövning av andra ärenden enligt lagen. Detta är en mycket väsentlig ändring av vad som tidigare gällt. För det fall en sökt byggnation följer gällande detaljplan har det enbart varit reglerna i 3 kap angående kraven på byggnader som prövats vid en bygglovsprövning. Det som nu blir följden av den nya lagen är att man de facto även kan pröva allmänna intressen vid bygglovsprövningen.
Det nya förslaget innebär att det tydliggörs att detaljplanen är avsedd för reglering av både mark- och vattenområde. Utöver de nuvarande kraven på reglering med detaljplan införs ett förtydligande om att en detaljplan krävs om ett byggnadsverk får en betydande miljöpåverkan. I propositionen nämns som exempel ”lucktomter”. En annan viktig ändring är att det inom en och samma detaljplan kommer att vara möjligt att ha olika huvudmän för olika allmänna platser. Det uttalas dock att huvudregeln även i fortsättningen bör vara att kommunen skall vara huvudman för en allmän plats om det inte finns särskilda skäl för ett annat huvudmannaskap.
Institutet med fastighetsplan slopas. Istället skall kommunen i detaljplanen bestämma om fastighetsdelning m m. Denna ändring medför även att det blir en ändring vad gäller möjligheten att ändra detaljplanens fastighetsindelning fastän genomförandetiden fortfarande löper.
Det tydliggörs även att kommunen i en detaljplan skall kunna reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämningar och erosion. På motsvarande sätt införs en möjlighet för kommunen att bestämma att bygglov som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges om ett visst byggnadsverk har flyttats.
En ändring som har uppmärksammats i massmedia är skyldigheten som införs från kommunen att ge s k planbesked. Den skyldigheten innebär att den som avser att vidta en åtgärd som kan antas förutsätta att en detaljplan behöver antas ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelse behöver ändras eller upphävas får begära att kommunen i ett planbesked redovisar sin avsikt i fråga om att påbörja ett sådant planläggningsarbete. Kommunen skall besluta om planbesked inom fyra månader, om inte kommunen och den som har gjort begäran kommer överens om något annat. Av planbeskedet skall framgå den tidpunkt då arbetet beräknas vara klart. Om kommunen inte avser att påbörja ett planläggningsarbete, skall skälen för detta anges i planbeskedet. Observeras bör att det inte givits någon sanktion för skyldigheten att ge planbesked och inte heller är planbeskedet bindande för kommunens vidare handläggning.
Reglerna om bygglov, rivningslov och marklov återfinns nu i det nya 9 kap. Det nya kapitlet innebär emellertid inga ändringar i sak beträffande vilka åtgärder som är lovpliktiga. Däremot flyttas bygglovsplikten vad gäller anläggningar till förordningsnivå. Ett förslag till förordning har ännu inte givits men i propositionen uttalas att de anläggningar som nu är bygglovspliktiga även kommer att vara det framgent. Frågan är dock om det tillkommer några nya bygglovspliktiga anläggningar.
Bygglov och bygganmälan överlappar i dagens system varandra. Vissa åtgärder kräver endast bygglov, andra enbart bygganmälan, återigen andra både bygglov och bygganmälan. Det nya förslaget innebär att bestämmelserna om bygganmälan avskaffas. Däremot kommer vissa åtgärder inte att vara bygglovspliktiga utan enbart anmälningspliktiga.
För handläggning av lovärenden ges en tidsfrist innebärande att byggnadsnämnden skall handlägga ärenden skyndsamt och meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att en fullständig ansökning kommit in till nämnden. Regeln följs inte av någon sanktion.
Nya PBL innebär även att kända sakägare skall få bygglovsbeslutet skickat till sig enligt nuvarande ordning och att okända sakägare skall få del av beslutet genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Tanken är att denna regel skall innebära att tid kommer att löpa så att man vet när lovet vunnit laga kraft. Förslaget har dock medfört diskussioner huruvida syftet med regeln, d v s att få klart när lovet vunnit laga kraft, verkligen uppfylls.
Beträffande tillsynen och genomförandet av byggnationen kvarstår byggherrens ansvar att tillse att den utförs i enlighet med de krav som uppställs i lagen. Byggnadsnämndens kontroll utövas nu genom ett system innebärande startbesked, krav på kontrollplan, kontrollansvarig, tekniskt samråd, slutsamråd och slutbesked. Viktigt är även att byggnadsverket får tas i bruk till del eller helhet först efter det att slutbesked givits.
Den nya lagen avser att träda i kraft den 2 maj 2011.
Viveca Dahlin
