Den 15 juni i år presenterade utbildningsminister Jan Björklund förslaget till den lag som ska ersätta skollagen från 1985. Regeringen har föreslagit att friskolor ska bli en del av skolväsendet, att elevernas rättigheter ska stärkas, att nya disciplinära åtgärder ska införas och att byråkratin ska minskas.
På tisdagen antogs förslaget av riksdagen.
– Inget politiskt område i Sverige genomgår en så stor omläggning som skolpolitiken under de här åren. Dagens beslut är en viktig del i den omläggningen, sade utbildningsminister Jan Björklund igår.
Lärarnas riksförbund välkomnar den nya skollagen.
– Det är överlag glädjande att den nya skollagen i ökad utsträckning fokuserar på kunskapsuppdraget och att lagtexten renodlas utifrån respektive skolform, vilket på bättre sätt tar fasta på respektive skolforms särart, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
– Vi gläds åt att det nu blir tydligt vem som får tillsvidareanställas som lärare i den svenska skolan. Tillsammans med den kommande lärarlegitimationen kommer detta att bidra till en högre kvalitet i undervisningen och förbättrade förutsättningar för att man som elev ska kunna nå de nationella kunskapsmålen.
Oppositionen är positiv till lagen, men kommer trots det riva upp lagen vid ett eventuellt maktskifte.
– Vi kommer att behålla cirka 90 procent av lagen. Det som är bra härstammar från vara förslag under den förra mandatperioden, sade Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Marie Granlund på tisdagen.
Läs också: Nya skollagen öppnar för fler avgifter
red@dagensjuridik.se
