Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m.
Reformen innebär att straffen generellt sett höjs för allvarliga våldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet. Vidare kommer straffskalan för grov misshandel, som är fängelse i lägst ett och högst tio år, att delas upp. För misshandelsbrott som är att anse som synnerligen grovt blir påföljden fängelse i lägst fyra och högst tio år. För annan grov misshandel blir påföljden fängelse i lägst ett och högst sex år.
Straffminimum för utpressning, grovt brott, och för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Vidare ska försvårande och förmildrande omständigheter ges ett ökat genomslag vid bedömningen av straffvärdet av brott i allmänhet. Det ska också förtydligas att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid bestämmande av straff . Reformen träder i kraft den första juli.
Brott begångna av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning
Ändringarna innebär bland annat att polisen alltid ska inleda en utredning när ett barn under 15 år misstänks för ett brott där det föreskrivna straffet inte är lindrigare än fängelse ett år. Vid sådana brott införs också en möjlighet till kroppsbesiktning av barnet. Det införs också en möjlighet att, efter beslut av åklagare, drogtesta barn under 15 år som misstänks för att ha använt narkotika. Vidare ska möjligheterna att förordna ett juridiskt biträde för barn utökas. Ett biträde ska som regel alltid förordnas om det föreskrivna straffet för brottet inte är lägre än fängelse i ett år. Det införs också en tidsfrist som innebär att utredningen ska vara klar inom tre månader. Ändringarna börjar gälla den första juli.
Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott
Åtalspreskription, påföljdspreskription och absolut preskription för mord, dråp,grovt folkrättsbrott, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp avskaffas i fråga om vuxna lagöverträdare. Likaså tas preskriptionen bort gällande försök till mord, dråp, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp. Uppgifter i spårregistret som hänför sig till mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord samt terroristbrott, som begås genom mord eller dråp, ska gallras senast sjuttio år efter registreringen i stället för som i dag, trettio år.
Preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn förlängs också på så sätt att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Även för försök till sådant brott förlängs preskriptionstiden. Ändringarna börjar gälla den första juli.
Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare
En förälder som har vårdnaden om ett barn blir skyldig att i vissa fall ersätta skador som barnet orsakar genom brott. Ansvaret ska omfatta person- och sakskador och skada genom kränkning. Förälderns ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet som för närvarande är ca 8 500 kr för varje skadehändelse. Dessutom ska skadeståndsansvaret undantagsvis kunna jämkas om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt att föräldern ska betala skadeståndet. Ansvaret förutsätter inte att föräldern varit vårdslös. Lagändringen träder i kraft den första september 2010.
Effektivare bekämpning av barnpornografibrott
Ändringarna innebär att en ny straffbar befattningsform införs som innebär att även den som betraktar en barnpornografisk bild som han eller hon berett sig tillgång till ska kunna dömas för barnpornografi brott. Lagändringen innebär också att de omständigheter som ska kunna leda till att ett brott bedöms som grovt förtydligas och att det blir lättare att i Sverige döma personer som har begått barnpornografi brott utomlands. Vidare förlängs preskriptionstiden för brottet i vissa fall så att den räknas från den dag det avbildade barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Lagändringar börjar gälla den första juli.
Propositionen innehåller även förslag för att stärka skyddet för fullt pubertetsutvecklade barn mot att skildras i pornografi ska bilder. Då detta förslag kräver grundlagsändring kan reglerna i delen inte träda i kraft förrän den första januari 2011.
Advokaters vittnesplikt och andra processrättsliga frågor
Sedan rättegångsbalkens tillkomst har skyldigheten att vittna för bland annat advokater som inte är försvarare för uppgifter som anförtrotts dem under deras yrkesutövning endast gällt i mål om brott där straffet inte är lindrigare än fängelse i två år. År 1998 och år 2006 utvidgades vittnesplikten för ett antal yrkeskategorier, även för advokater. Vittnesplikten för advokater som inte är försvarare och deras biträden återställs nu till vad som gällde före år 1998. Fristen för att påbörja huvudförhandling i mål med häktade eller anhållna i tingsrätt förlängs också från en vecka till två veckor.
Det införs också en återbetalningsskyldighet för försvararkostnader som uppstått under förundersökningen för misstänkta som godkänner ett strafföreläggande. Likaså införs återbetalningsskyldighet för kostnader för urinprovstagning och urinundersökning för tilltalade som döms för brott eller som godkänner ett strafföreläggande eller en ordningsbot. Ändringarna börjar gälla den första juli.
En ny lag om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument
Lagen ersätter 34 § i 1992 års konsumentkreditlag och ska klargöra vilka skyldigheter en kontohavare har vid användningen av ett betalningsinstrument och vad som gäller för betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner. När det gäller obehöriga transaktioner där en personlig kod, tillexempel en pinkod, har använts, ska kontohavaren stå för en självrisk om högst 1 200 kronor. Om kontohavaren genom grov oaktsamhet har brutit mot sina skyldigheter ska han eller hon ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren konsument, ska ansvaret dock vara begränsat till 12 000 kronor. Den nya lagen träder i kraft den första juli.
Statens ansvar vid katastrofer utomlands blir tydligare
En ny lag om konsulära katastrofinsatser ska reglera vilket ansvar staten ska ha för att bistå svenskar som drabbas av kris- eller katastrofsituationer utomlands. Staten ska i huvudsak ha ett ansvar för att ha en organisation och en beredskap för att kunna gripa in och stötta enskilda vid kris- eller katastrofsituationer utomlands då många människor med anknytning till Sverige drabbas. Utgångspunkten ska dock vara att den enskilde har ett grundläggande ansvar. Den enskilde blir, om staten skulle ingripa, skyldig att betala statens kostnader för transport och sjukvård i anledning av den situation som han eller hon behöver hjälp med. Ersättningsnivån till staten bör kunna täckas av en försäkring. Den nya lagen träder i kraft den första augusti 2010.
Skyldigheten att mönstra samt fullgöra värnplikt och civilplikt
Ändringarna innebär att försvarets personalförsörjning i inte längre huvudsakligen ska vila på totalförsvarsplikt utan istället på frivillighet. Totalförsvarsplikten kvarstår i grunden, men skyldigheten att genomgå mönstring och skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt blir beroende av att regeringen med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap först har beslutat om det. Vidare kommer skyldigheten att mönstra samt fullgöra värnplikt och civilplikt med längre grundutbildning omfatta såväl kvinnor som män. En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning inrättas inom Försvarsmakten. Lagändringen börjar gälla den första juli.
Höjt flerbarnstillägg
Det allmänna barnbidraget i form av flerbarnstillägg höjs med 50
kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet,150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Ändringen börjar gälla den första juli.
Nedsättning av egenavgifter
För att underlätta verksamheten för de mindre företagen sätts egenavgifterna ned för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag med 5 procentenheter, dock maximalt 10 000 kronor per år. Som förutsättning gäller bland annat att avgiftsunderlaget överstiger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år. Lagen träder i kraft den första juli, men kommer att tillämpas på inkomster som uppbärs från och med den första januari.
Nya rättsmedel på upphandlingsområdet
Förslaget föranleds till stor del av ett EU-direktiv om rättsmedel vid upphandling (2007/66/EG), ändringsdirektivet. Bland annat införs bestämmelser om en avtalsspärr, det vill säga en period under vilken en upphandlande myndighet eller enhet inte får ingå avtal. Vidare ska en allmän förvaltningsdomstol, på talan av en leverantör, kunna ogiltigförklara ett avtal.
Det ska kunna ske bland annat vid såkallad otillåten direktupphandling och vid överträdelse av bestämmelserna om avtalsspärr i kombination med överträdelse av någon annan bestämmelse i LOU eller LUF. Ett avtal, som är drabbat av en ogiltighetsgrund, ska få bestå om det föreligger tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Vidare införs en tidsfrist för att komma in med en ansökan om överprövning av beslut att avbryta en upphandling. I LOU införs ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog, och i LOU och LUF ges möjlighet att vid upphandling använda elektronisk auktion. Det införs även en möjlighet att inrätta och nyttja inköpscentraler för upphandling.
En ny skollag
I den nya skollagen blir förskolan en egen skolform och de fristående skolorna och förskolorna blir en del av skolväsendet. Vidare avskaffas det individuella programmet i gymnasieskolan. Elever som inte är behöriga till något av gymnasieskolans nationella program kommer i stället att erbjudas fem introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd förtydligas och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas.
Vidare ska bestämmelser om åtgärder mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero införs på så sätt att lärares och rektorers befogenheter förtydligas. Statens skolinspektion ges möjlighet att utfärda vitesförelägganden i sin tillsynsverksamhet och att i särskilt allvarliga fall stänga en skola med omedelbar verkan. Den nya skollagen träder i kraft den första juli och tillämpas på utbildning för barn och ungdomar från och med den 1 juli 2011. när det gäller vuxenutbildning börjar den tillämpas den första juli 2012.
Kårobligatoriet avskaffas
Det kommer inte längre att vara obligatoriskt för student vid ett
universitet eller en högskola att vara medlem i en studentkår, nation eller fakultetsförening.
Vidare kommer nya former för studentinflytande att införs. Studentkårer med frivilligt anslutna studenter ska bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid respektive lärosäte. Studentkårerna ska även fortsättningsvis ha rätt att utse studentrepresentanter i universitetens eller högskolornas styrelser och andra organ inom lärosätena där studentrepresentanter ska utses. Skattelättnaderna för studentkårer, nationer och deras samarbetsorgan kommer att behållas. Ändringarna börjar gälla från och med den 1 juli 2010.
Avverkning av skog
Regeringen har i en proposition föreslagit vissa ändringar i skogsvårdslagen (1979:429) Bland annat föreslås att kravet på tillstånd till avverkning av skog inom skyddsskog och svårföryngrad skog upphävs och ersättas med lagens generella krav på att underrätta Skogsstyrelsen om planerade avverkningar. Kravet på tillstånd för att avverka skog inom den fjällnära skogen föreslås ska bestå.Vidare görs bedömningen att skyldigheten för skogsbruket att bereda berörda samebyar tillfälle till samråd innan avverkning även i fortsättningen bör gälla inom renskötselns året runt – marker.
Vidare föreslås att det införs en skyldighet för den som underrättar Skogsstyrelsen om avverkning av skog inom detta område att i underrättelsen redovisa vad han eller hon avser att göra för att tillgodose rennäringens intressen. Vidare föreslås att en bestämmelse införs om att det inom området för renskötselns året-runt-marker ska vara förbjudet att avverka skog om avverkningen medför ett sådant väsentligt bortfall av renbete att möjligheterna att hålla tillåtet renantal påverkas eller om avverkningen omöjliggör sedvanlig samling och flyttning av renhjord. Ändringarna föreslås träda i kraft den första september.
Avmonopolisering av marknaden för fordonsbesiktningar
Avmonopolisering innebär att det blir möjligt för andra än de i dag verksamma företagen att bli besiktningsorgan. Ändringar i fordonslagen och fordonsförordningen innebär bland annat att vissa krav uppställs för de företag som vill bli besiktningsorgan. Transportstyrelsen kommer också att föreskriva vissa mera detaljerade tekniska och andra krav för besiktningsorgan, bland annat vilken utrustning besiktningsorganen ska ha, vad som ska ingå i en besiktning och vilken utbildning och kompetens en besiktningstekniker ska ha.
Det ankommer på Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) att pröva om företagen uppfyller kraven och om så är fallet meddela företaget ackreditering. Ändringarna börjar gälla den första juli.
Auktorisation och tystnadsplikt för patentombud
I dag finns för ett patentombud, som inte är advokat, ingen lagstadgad reglering av tystnadsplikt för sådant som ombudet fått kännedom om i anslutning till ett patentärende. Ett patentombud kan också i en rättsprocess höras om sådana uppgifter. Bestämmelser om lagstadgad tystnadsplikt och om vittnesundantag införs därför genom en ändring i 36 kap. 5 § rättegångsbalken och genom en ny lag om auktorisation av patentombud. Ändringarna träder i kraft den 1 september 2010
En lag om nationell sfi-bonus
Syftet med lagen är att stimulera fler nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. Förslaget innehåller regler om rätten till sfi-bonus, kommunernas
ansvar för att besluta om och betala ut sfi -bonus samt regler om överklagande. En ändring föreslås också av inkomstskattelagen som medför att sfi -bonus ska vara skattefri.
Sfi -bonus ska enligt förslaget inte heller beaktas vid beräkningen av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, introduktionsersättning enligt lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar eller ersättningar som beslutas med stöd av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen föreslås träda i kraft den första september.
Statligt stöd till politiska partiers kvinnoorganisationer
Regeringen har i en propositionen föreslagit att stödet till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer författningsregleras i en ny lag. Enligt förslaget ska en kvinnoorganisation för varje politiskt parti som är representerat i riksdagen kunna få stöd. Stöd ska även fortsättningsvis lämnas som grundstöd och mandatstöd. Grundstödet är lika stort för alla kvinnoorganisationer som beviljas stöd. Mandatstödets storlek står i proportion till det antal mandat som det politiska parti som kvinnoorganisationen tillhör har i riksdagen. Frågor om stöd enligt den nya lagen föreslås hanteras av Partibidragsnämnden. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
En ny radio- och tv-lag
Den nuvarande radio- och TV-lagen ska ersättas av en ny lag med samma
namn. Den nya lagen innebär bland annat att Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster genomförs i svensk lagstiftning.
Vidare innebär lagen reglering av nya annonstekniker, nya regler om tillståndsplikten och om överlåtelse av tillstånd för sändningar av ljudradio och tv-program samt något justerade regler om vidaresändningsplikten i kabel-tv-nät. Det införs också nya regler för kommersiell radio och närradio. Vidare innehåller den nya lagen även regler om ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när det gäller tv och beställ – tv. Vidare ändras myndighetsorganisationen på medieområdet genom att Granskningsnämnden för radio och TV och Radio- och TV-verket upphör samt att verksamheterna förs över till den nya Myndigheten för radio och tv. Den nya lagen föreslås träda i kraft den första augusti.
Inkomstgarantin avvecklas
De medel som i dag är avsatta för livslånga inkomstgarantier för konstnärer omvandlas successivt till tidsbegränsade långtidsstipendier. Syftet är att nå fler professionellt verksamma konstnärer än vad som i dag är möjligt inom ramen för inkomstgarantiordningens begränsade mottagarantal. Till skillnad från inkomstgarantierna är långtidsstipendierna pensionsgrundande. De konstnärer som tidigare utsetts till mottagare av inkomstgarantin behåller sin garanti. Avvecklingen genomförs genom förordningsändringar som träder i kraft den första juli.
Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen
´
Lagen innebär att Arbetsförmedlingen får erbjuda ett så kallat valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Systemet innebär att den arbetssökande själv får välja bland de leverantörer som Arbetsförmedlingen har tecknat avtal med. På så sätt ökas valfriheten till exempel i fråga om jobbcoacher. Lagen träder i kraft den 1 juli 2010.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
