Det påstås att en kvinna tog med sin son till Mahatma Gandhi och bad denne säga åt sonen att sluta äta socker.
Gandhi sade åt kvinnan att komma tillbaka om två veckor, kvinnan gjorde detta varpå Gandhi sade åt sonen att sluta med socker. Kvinnan undrade varför Gandhi inte kunde sagt detta två veckor tidigare. Han svarade ”då åt jag fortfarande socker”.
Gandhi är i detta avseende ett bra exempel på en människa som förstått vikten av processen 1) disciplinerade tankar, 2) disciplinerade handlingar och 3) disciplinerade vanor.
De två första stegen är grundförutsättningen för de vanor vi har. I hans fall tog det två veckor att ändra en vana. Det hade inte varit trovärdigt av Gandhi att be pojken sluta äta socker om han inte själv klarade av att göra det och förstod vad det innebar.
Det personliga ledarskapet handlar i grund och botten om trovärdighet. De flesta människor har egna ”tio i topp” listor när det gäller olika intressen, platser de vill resa till, bilar de skulle vilja köra, plaster att bo på, saker att göra och inte minst personer de litar på och ser upp till med mera.
På frågan vad som krävts för att komma högt på någon annans lista över personer att se upp till är svaret ofta ”de gör det de säger att de skall göra” –de är med andra ord trovärdiga. Naturligtvis bygger dessa listor på att personerna vi ser upp till gör saker vi sympatiserar med så värdegrunden har givetvis en betydelse.
För att träna upp ert personliga ledarskap och vara mer trovärdig både för er själva och andra kan ni pröva att:
1. Bestäm er för vad ni skall göra eller uppnå inför kommande aktiviteter, gör inget oplanerat (det går att bestämma sig för att vara spontan ála improvisationsteater).
Bestäm dig för vad du vill bidra med i den aktivitet du går in i. Du har oftast bara 3-4 minuter på dig att sätta rätt tillstånd i ett nytt möte, oavsett om det är på kontoret eller när du precis kommit hem. Bestäm dig för vilket tillstånd du vill skapa och smitta de andra med. Det är svårt att göra en comeback efter en urladdning. Tillstånd kommer före prestation så bestäm dig för det tillstånd du skall ha och bidra med samt vad du sedan skall uppnå.
2. Väl under aktiviteten så ställs din karaktär på prov, nu gäller det att varken släppa tillståndet du bestämt dig för eller det du skall genomföra. Fokusera på det du kan påverka och låt resten vara. Det kan vara att gå upp tidigt på morgonen för en promenad eller joggningsrunda och upptäcka att det regnar ute, mobilisera ett bra tillstånd och genomför planen!
3. Efter aktiviteten så gör vi bäst i att sammanfatta och försöka förstå varför det blev som det blev. Om vi inte vann, varför? Om vi vann varför?
Min erfarenhet efter drygt 20 år i näringslivet på olika nivåer är att vid ”vinst” är vi oftast så glada och upprymda att vi glömmer bort att dokumentera vad det var som bidrog till framgången, vilket kan leda till att det finns olika uppfattningar rörande framgångsfaktorerna varav inga är dokumenterade vilket minskar värdet på företagets strukturkapital.
Vid förlust eller motgång är tendensen att skjuta det under mattan eftersom de flesta är så pass utmattade och ledsna över att det gått så dåligt. Här är den objektiva analysen viktig så att du kan ta de nödvändiga erfarenheterna för att sedan börja om med punkt 1 och fatta nya beslut. Släpp alltså det som hänt och gå in i ett nytt beslut, älta inte.
Processen 1-3 ovan kan göras flera gånger i minuten i en intensiv match eller mindre ofta. Det centrala är att bestämma sig för vad man vill uppnå och sedan genomföra de aktiviteter som på sikt rimligen leder till att målen nås, oavsett om vi når målen eller inte skall vi sedan försöka förstå varför det blev som det blev. Att förstå varför vi missat målet för att sedan justera vårt angreppssätt kallar jag för kreativitet. Mer om det senare.
Joakim Karlsson är idrottspsykologisk rådgivare i Riksidrottsförbundets nätverk, ekonom och verksam som managementkonsult inom sälj-, ledarskaps- och marknadsfrågor.
