Ett bolag företrädde två olika skattskyldiga bolag och upprättade deklarationer för bägge två. I samband med skatteinbetalning råkade det förvaltande bolaget ange samma organisationsnummer två gånger och båda inbetalningarna kom därför att gottskrivas det ena bolaget, som vid tidpunkten var under företagsrekonstruktion.
Bolaget som felaktigt gått miste om skatteinbetalningen upptäckte felaktigheten och begärde att betalningen skulle omföras till rätt skattekonto. Skatteverket biföll begäran vad gällde överskottet på kontot, men hade redan överfört medel till Kronofogdemyndigheten för avräkning mot det andra bolagets restförda skatter.
Talan väcktes i tingsrätten där det förvaltande bolaget yrkade att staten skulle förpliktas utge ett kapitalbelopp om 135 000 kronor jämte ränta samt rättegångskostnader. Bolaget anförde i första hand att det var fråga om misstagsbetalning och att återbetalningsskyldighet förelåg för staten på grund av principen om condictio indebiti. Staten vitsordade att betalningen i fråga varit avsedd för ett annat bolags skattekonto, men invände att man tagit emot betalningen i god tro och inrättat sig efter den.
Tingsrätten fann att staten inte kunde anses ha inrättat sig efter betalning på ett sätt som haft betydelse för möjligheten att få skatteskulden betald och att betalningen därför i enlighet med huvudregeln skulle gå åter även till den del som inte avsåg överskottet på skattekontot. Bolaget förpliktade mot denna bakgrund staten att betala till 135 000 kronor jämte ränta i enlighet med bolagets yrkande.
Hovrätten konstaterar att reglerna om condictio indebiti har tillämpats även utanför den typiska situationen då betalaren trott sig ha en skuld till mottagaren och att förutsättningar därför finns för att pröva bolagets talan utifrån den sagda principen.
Domstolen konstaterar vidare att det trygghetskrav som i andra fall motiverar att en godtroende betalningsmottagare som inrättat sig efter en betalning ska få behålla pengarna inte gör sig gällande med samma styrka i fall där staten står som mottagare och att det i litteraturen rent av hävdats att staten mera sällan kan freda sig från återbetalning med hänvisning till att man i god tro inrättat sig efter betalningen.
Bolaget underrättade i det aktuella fallet Skatteverket om misstagsbetalningen inom en vecka efter att den skett och staten var även medveten om att det bolag som kom att gottskrivas den aktuella betalningen var under företagsrekonstruktion då betalningen utfördes. Mot denna bakgrund finner hovrätten inte att staten ägt inrätta sig efter betalningen på ett sådant sätt att denna inte kan tillgodoräknas rätt betalningsavsändare. Beloppet ska därför återbetalas till bolaget och överklagande från Skatteverket avslås mot denna bakgrund.
Isak Bellman
isak.bellman@dagensjuridik.se
