Hittills i år har DO fått in 1095 anmälningar som täcks av diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen.
Vanligast förekommande är anmälningar som rör arbetslivet där DO hittills i år har fått in omkring 400 anmälningar. Men det är endast fyra av dessa som har samband med diskriminering på grund av sexuell läggning. Inget ärende rör diskriminering som har samband med könsuttryck eller könsidentitet.
Peter Tai Christensen som är utredare på DO tror att en av anledningarna till detta är att det är många som inte vill vara öppna om sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller könsuttryck.
– Eftersom DO är en myndighet är många rädda för att vissa uppgifter ska bli offentliga. Många har kanske berättat om sin sexuella läggning för en del personer i sin omgivning, men inte för alla. Då kan det bli känsligt, säger han.
För att fler personer ska våga göra en anmälan öppnar DO, Sveriges Antidiskrimineringsbyråer och AGERA-projektet idag en ”anmälningsverkstad” på Pride-festivalen.
– Vår förhoppning är att fler ska göra en anmälan, säger Peter Tai Christensen.
Bland annat kommer information ges om offentlighetsprincipen och om huruvida man måste ”komma ut” i DO:s diarium. Det kommer också finnas möjlighet att göra en anmälan till DO direkt på plats.
Vidare kommer personer som har gjort anmälningar till DO eller Sveriges Antidiskrimineringsbyråer och fått upprättelse att finnas på plats för att berätta om sina erfarenheter.
En av dem är Jan-Olov Madeleine Ågren. Våren 2008 skickade han in en ansöka till Skatteverket om att få lägga till förnamnet Madeleine till sina befintliga förnamn, men fick avslag.
Med hjälp av en antidiskrimineringsbyrå överklagade han ärendet till länsrätten som biföll överklagandet. Därefter överklagade Skatteverket domen både till kammarrätten och regeringsrätten som båda gick på länsrättens linje.
– Även om vi hade en bra argumentation blev vi faktiskt lite förvånade över utslaget. Det rådde en rättstradition som sade någonting annat, säger Jan-Olov Madeleine Ågren.
Idag jobbar Jan-Olov Madeleine Ågren själv på en antidiskrimineringsbyrå och under Pride-veckan hoppas han kunna bidra med sina erfarenheter och kunskaper.
– När vi gick in i processen 2008 var vi inställda på att driva ärendet så långt som möjligt, vi var inställd på en lång process. Jag var även inställd på allt att det skulle bli en del medieuppbåd.
– Däremot var jag inte beredd på att det skulle dra med sig en del skit också i form av folk som reagerade anonymt på artiklar och diskussioner. Det var folk som i olika sammanhang uttryckte en del otrevliga saker, säger han.
Hans råd till de som känner sig diskriminerade är att ändå lyfta frågan och göra en anmälan om det känns möjligt.
– Om man inte vill göra en anmälan kan man exempelvis gå till en antidiskrimineringsbyrå och få råd. Därefter kan man fundera på om man vill gå vidare och göra en anmälan.
– Det är inte lätt att exempelvis stå mot sin egen arbetsgivare i en rättsprocess. Men om man går i mål blir det väldigt bra. Det är skönt att känna att man hade rätt att få reagera på det sätt man gjorde.
Anmälningar inom arbetslivet fördelat på diskrimineringsgrund för januari -juni 2010
Etnisk tillhörighet: 129
Funktionshinder: 44
Kön: 72
Könsidentitet/uttryck: 0
Religion/trosuppfattning: 20
Sexuell läggning: 4
Ålder: 114
Källa: DO
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
Foto: Lena Edenbrink
