En 68-årig möbeldesigner hade ett svenskt bolag, news, och ett holländskt bolag, Dranger Holland.
Det holländska bolaget, som ägde samtliga aktier i det svenska, ingick 1995 ett samarbetsavtal med Ikea som även innebar att Dranger Holland överlät 51 procent av aktierna i news för nära sex miljoner kronor. Vidare överlät möbeldesignern fyra procent av aktierna i Dranger Holland till en delägare på en advokatbyrå samt 15 procent till ett bolag, Coromandel. I februari 1996 tecknade parterna ett avtal, Principöverenskommelsen, gällande intäkter avseende konceptet ”luftfyllda möbler”.
Dranger Holland upplöstes genom likvidation i december 2005 varpå advokaten och bolaget erhöll 160 euro respektive 600 euro motsvarande deras andelar i bolaget.
Advokaten och bolaget har nu yrkat att möbeldesignern ska förpliktigas att betala dem drygt 150 000 kronor respektive nära 600 000 kronor.
Kärandena menade att de på grund av Principöverenskommelsen hade rätt att erhålla ersättning med fyra respektive 15 procent av samtliga intäkter som uppkommit i projektet luftfyllda möbler med undantag för intäkter som influtit till news. Detta gällde enligt dem även den betalning för aktier som Ikea gjorde till Dranger Holland i november 1995.
Möbeldesignern bestred deras talan och menade att överenskommelsen inte var tillämplig på intäkter som inflöt i vare sig news eller Dranger Holland. Han menade att den endast reglerade sidointäkter i förhållande till Ikeasamarbetet.
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det Principöverenskommelsens ordalydelse endast är intäkter som tillfaller news som undantas. Tingsrätten finner dock vid en tolkning av överenskommelsen att möbeldesignerns förklaring om sidointäkter framstår som sannolik. Bland annat används uttrycket ”eventuella intäkter” vilket enligt tingsrättens mening talar för att den av Ikea erlagda betalningen för aktier inte omfattas.
Tingsrätten beaktar vidare att överenskommelsen är en ensidig utfästelse från designerns sida samt att avtalet utformats av advokaten varför oklarheten ska bäras av kärandena.
Tingsrätten finner därmed att kärandena inte visat att de har rätt att utfå ersättning med anledning av Ikeaaffären varför tingsrätten ogillar deras talan om betalningsskyldighet för designern.
