Syftet med utredningen har varit att se över om det finns behov av särskilda åtgärder för att domstolarna ska kunna avgöra mål snabbare. I betänkandet behandlas ett antal generella åtgärder som utredningen bedömer kan förbättra förutsättningarna i dessa avseenden.
I onsdags överlämnade Kathrin Flossing betänkandet till justitieminister Beatrice Ask.
Utredningen föreslår bland annat att det ska införas ett generellt krav på prövningstillstånd för överklagande till hovrätt och kammarrätt. Utredningen bedömer att detta ska kunna leda till att hovrätterna och kammarrätterna i större utsträckning än i dag kan koncentrera sig på sådana underrättsavgöranden där en förnyad fullständig prövning är av värde, det vill säga främst avgöranden som kan behöva ändras.
Ett annat förslag är införandet av krav på en mer formaliserad tidsplanering vid handläggningen av mål i domstol. Utredningen bedömer att en tidsplan bör kunna bidra till att strama upp och effektivisera handläggningen, bland annat för att den klarlägger vad som förväntas av rätten, parter och ombud samt för att den fokuserar på processflödet.
Om tidsplaner upprättas i större utsträckning menar utredningen även att domstolarna bör kunna bli betydligt mer restriktiva med att meddela anstånd, eftersom anstånd innebär en avvikelse från den plan som upprättats i samråd med parterna.
Vidare föreslås att det ska införas mer flexibla regler kring tingsrättens sammansättning vid huvudförhandling i tvistemål. Huvudregeln är idag att tingsrätten vid tvistemål ska bestå av tre lagfarna domare. Tingsrätten är dock domför med en lagfaren domare i vissa fall, bland annat om rätten anser att det är tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det.
Utredningen gör bedömningen att tre lagfarna ledamöter i stället för en i många fall innebär att avgörandet försenas med ett antal månader och att det därför är angeläget att tresitssammansättningen inte används i andra fall än när detta är motiverat utifrån målets beskaffenhet. Utredningen föreslår att det ska överlåtas på tingsrätten att avgöra när rätten vid huvudförhandling i tvistemål ska bestå av en respektive tre lagfarna ledamöter.
Utredningen ser också anledning till att se över möjligheten till en mer domstolsintern specialisering vilket innebär att en domstol organiserar sin verksamhet så att endast vissa domare handlägger vissa typer av mål.
Utredarna gör bedömningen att en sådan förändring bör kunna leda till att handläggningen blir mer effektiv och till att omloppstiderna blir kortare. De anför även att en specialisering kan leda till ökad kvalitet i dömandet och till en mer enhetlig praxis. För att uppnå detta föreslås att alla domstolar bör kartlägga vilka särskilda kunskaper och erfarenheter inom olika rättsområden som finns representerade bland domarna.
Förslagen har nu skickas ut på lagrådsremiss.
