År 2001 började en kvinna bedriva förskoleverksamhet som med tiden kom att omfatta sju olika lokaler och omkring 180 barn och 60 anställda. I början av 2008 häktades emellertid kvinnan och hennes make, som ingick i bolagets styrelse, och kom sedermera att dömas till 3,5 års fängelse i två instanser för bland annat grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott.
I samband med den ursprungliga häktningen överlät kvinnan emellertid alla aktier i förskoleverksamheten till tre personer som alla hade barn i förskolan och köpeskillingen bestämdes till 10 000 kronor.
Åklagare yrkade i tingsrätten att det aktiebolag som drev förskoleverksamheten skulle åläggas företagsbot om tre miljoner kronor.
Tingsrätten konstaterade att förutsättningarna för att ålägga bolaget företagsbot var uppfyllda, då de tidigare nämnda brotten begåtts av företrädare för bolaget i utövandet av näringsverksamhet.
Domstolen konstaterade emellertid att ingen utredning presenterats i målet som visade att den avtalade symboliska köpeskillingen i själva verket fastställts med hänsyn till bolagets dolda skulder. Mot denna bakgrund framstod det som uppenbart oskäligt att ålägga bolaget företagsbot och åklagarens yrkande lämnades utan bifall.
Åklagaren överklagade till hovrätten och yrkade att domstolen skulle döma ut den aktuella företagsboten.
Hovrätten konstaterar att förskolans tidigare ställföreträdare gjort sig skyldiga till grova skattebrott, grovt bokföringsbrott respektive vårdslös skatteuppgift och att brotten begåtts i utövningen av näringsverksamheten. Förutsättningar för att ålägga bolaget företagsbot är därmed uppfyllda.
Hovrätten konstaterar dock att det i motiven till brottsbalken anges att vinsten vid skattebrott många gånger elimineras genom att den rätta skatten tas ut i efterhand och att det ofta också blir fråga om sanktionsavgift i form av skattetillägg. Mot denna bakgrund blir utrymmet för företagsbot mycket begränsat i fråga om skattebrott.
Domstolen finner vidare att Skatteverket genom omprövningsbeslut påfört bolaget skatt om drygt en miljon kronor samt skattetillägg med 200 000 kronor samt att dessa belopp betalats. Hovrätten anser att denna sanktion är tillräcklig och att företagsboten, i den del den grundas på skattebrotten, ska efterges.
Vad gäller den del av företagsboten som grundats på bokföringsbrottet konstaterar hovrätten att syftet med förvärvet av skolan varit att rädda den omfattande förskoleverksamheten och att det med hänsyn till de särskilda omständigheter som rådde vid tidpunkten för förvärvet finner rätten att det framstår som uppenbart oskäligt att ålägga skolan företagsbot med grund i den tidigare ägarens grova bokföringsbrott. Boten ska därför efterges med stöd av 36 kap. 10 § första stycket 4 och andra stycket brottsbalken.
Isak Bellman
isak.bellman@dagensjuridik.se
