Sotningsdistriktet har anfört att det på kvinnans uppdrag utfört brandskyddskontroll och rensning av immkanaler på hennes fastighet i enlighet med lagen om skydd mot olyckor, LSO.
Kvinnan har för sin del anfört att hon inte ägde fastigheten vid den aktuella tidpunkten, eftersom den dessförinnan hade sålts till ett kommanditbolag.
Tingsrätten konstaterade att kvinnan inte var den faktiske ägaren vid tidpunkten. Hon var dock registrerad som lagfaren ägare, och kunde enligt domstolen därmed åläggas avgift för arbete som utförts enligt LSO.
Hovrätten avslår nu käromålet och befriar kvinnan från att ersätta sotningsdistriktets kostnader..
I brist på särskild reglering måste begreppet ägare i LSO avse den som har gjort ett civilrättsligt förvärv av byggnaden. Hovrätten uttalar att det vid denna bedömning i princip saknar betydelse vem som har lagfart för fastigheten.