Totalt betalar stat och kommun ut cirka 500 miljarder kronor om året i form av förmåner till individer och hushåll. Riksrevisionen gör uppskattningen att närmare 20 miljarder kronor av dessa är felaktiga utbetalningar och att hälften beror på avsiktliga fel från den sökande. För att motverka detta infördes bidragsbrottslagen 2007.
Nu har Riksrevisionen inlett en granskning av de statliga instanserna för att se om lagen har haft någon effekt.
– Det är viktigt att myndigheterna arbetar aktivt med att motverka bidragsbrott. Vi ska därför granska om deras arbete med detta har blivit effektivare efter att bidragsbrottslagen infördes, säger riksrevisor Jan Landahl.
Riksrevisionen har i en förberedande studie funnit att det saknas enhetlig och jämförbar statistik om bidragsbrott på de flesta myndigheter och att genomströmningstiderna för bidragsbrottsärenden inom vissa myndigheter är långa.
Vidare konstaterar Riksrevisionen i förstudien att samarbetet mellan myndigheter, kommuner och a-kassor inte alltid fungerar och att det finns farhågor om att återkoppling i bidragsärenden från polis, åklagare och domstol till bidragsutbetalare är bristfällig.
Förstudien indikerar även att myndigheter inte alltid underrättar varandra om misstänkta bidragsbrott, något som de är skyldiga att göra sedan lagen om underrättelseskyldighet trädde i kraft 2008.
I maj nästa år väntas granskningen publiceras.
Fakta Bidragsbrottslagen (2007:612):
Lagen innebär att den som medvetet eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden som kan leda till att en förmån betalas ut felaktigt kan dömas till böter eller fängelse.
Lagen omfattar alla de offentliga bidrag, ersättningar och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, länsarbetsnämnderna, kommunerna och arbetslöshetskassorna.
I bidragsbrottslagen finns bestämmelser om att berörda myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om bidragsbrott till polis eller åklagare.
Källa: www.regeringen.se
