Den danska leksakstillverkaren Lego ansökte redan 1996 om att få registrera en bild på en röd byggkloss som gemenskapsvarumärke hos EU:s varumärkesbyrå OHIM. Registrering av byggklossen gjordes men upphävdes senare efter ansökan av Mega Brands, en konkurrent till Lego som tillverkar liknande byggklossar.
OHIM menade att en legobit kännetecknas av de två raderna med fyra platta knoppar på dess ovansida och att alla delar i legobitens form är nödvändiga för att uppnå det tekniska resultatet – att legobitarna kan sättas ihop. Anledningen till att legobiten inte ansågs kunna skyddas var att utformningen av legobitarna därmed ansågs utgå ifrån en bruksfunktion, snarare än för att kunna särskilja dem från liknande produkter.
Lego överklagade till tribunalen (tidigare Förstainstansrätten) i Luxembourg, som gav OHIM rätt. Målet överklagades till EU-domstolen som alltså avslog Legos ansökan om att få registrera legobiten som gemenskapsvarumärke.
EU-domstolen uttalar nu att varumärkesregistrering inte beviljas för kännetecken som endast består av en produkts form som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat, för att kunna förhindra företag från att få monopol på en teknisk lösning eller en produkts särskilda funktion.
Att, när ett patent gått ut, tillåta varumärkesskydd av en form som endast inkorporerar en teknisk lösning skulle hindra andra företag från att använda samma tekniska lösning. Domstolen menar att förutsättningarna för att neka varumärkesregistrering är uppfyllda när en forms huvudsakliga egenskaper utövar en teknisk funktion, även om det finns andra alternativa lösningar som kan användas för att uppnå samma tekniska resultat.
Danska Lego är en av världens största leksakstillverkare och den största på marknaden för konstruktionsleksaker. Den moderna legobiten som vi känner den patenterades redan 1958, och alla de – uppskattningsvis över 400 miljarder – bitar som har tillverkats sedan dess kan passas samman med de legobitar som tillverkas idag.
Emma Dufva
