Det var i förra veckan som Monica Nebelius lämnade det stora kopplerimålet i Malmö. Tingsrättens officiella förklaring var att Nebelius hastigt insjuknat. Först i tisdags bekräftade lagmannen Eva Wendel Rosberg att det var hot som låg bakom avhoppet. Hon förklarade att tingsrätten mörkat detta av ”säkerhetsskäl” och av hänsyn till Monica Nebelius.
Monica Nebelius går nu ut och kritiserar hur domstolar hanterar hot och trakasserier.
I en artikel på DN debatt skriver hon problemen tystas ned och ”sopas under mattan”.
Beträffande åklagare som utsätts för hot och trakasserier menar hon att det visas en öppenhet och också en tydlighet från myndighetsledningen om att det aldrig kan accepteras. Hon menar att det är annorlunda för domare
”Huvudinställningen i de fall som jag kommit i kontakt med är att incidenter skall tystas ned och att den information som lämnas till allmänheten är sådan att det inte skall vara möjligt att egentligen förstå vad som inträffat. Det sopas under mattan”.
Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad svarar nu på kritiken.
– Självklart strävar vi efter öppenhet, men lika självklart måste skyddsbehovet vara det viktigaste.
Barbro Thorblad menar att domstolar och domare måste hantera hot och trakasserier utifrån varje enskilt fall.
– Varje domstol måste se över om offentliggörande av information kan öka hotet eller om det kan skada en pågående förundersökning. Det är flera olika aspekter som måste tas med, säger Thorblad.
Att domstolar skulle ”sopa problemen under mattan” håller hon inte med om.
– Vad domstolar och enskilda domare väljer att gå ut med för information kan man ha olika uppfattningar om, men vi gräver inte ner någonting.
Alla domstolar rapporterar den här typen av händelser. Vi får in en hel del sådana här fall och de hemligstämplas inte, säger Barbro Thorblad, som vidare berättar att Domstolsverket följer upp varje enskild anmälan.
– Varje ny incident leder alltid till att vi tittar på om det är någonting som skulle kunna ha hanterats bättre eller som bör leda till t.ex. förändrat arbete på Domstolsverket.
Hon berättar att säkerhetsfrågor är någonting Domstolsverket jobbar med hela tiden.
– Vi lever inte i ett statiskt samhälle, vi följer kontinuerligt upp vad vi kan göra för att bli bättre. Vi har jobbat mycket med säkerhetsfrågorna och ökar hela tiden säkerhetstänkandet. Vi tittar på hur våra lokaler ska vara beskaffade och vad man behöver känna till.
– Det är också så att vi har allt fler ordningsvakter på domstolarna. Information om hur sådana här frågor ska hanteras ökar också. Jag vill även betona att det ligger en utredning på justitiedepartementet om säkerheten på domstolar.
Ingen ska behöva uppleva att Åklagarmyndigheten skulle ha bättre beredskap än Domstolsverket i sådana här fall, menar hon.
– Åklagarmyndigheten har haft och har betydligt fler hot än vad vi har haft. Men det är självklart så att ingen ska behöva känna att vi har en sämre beredskap.
– Vi har givetvis också beredskap för att ge stöd. Själva skyddsaspekten är polisen ansvarig för men vi kan och har agerat när behov uppkommer. Vi har också åtgärdspaket som vi kan sätta in när det behövs, t.ex. att ordna annat boende eller transporter.
