Riksåklagaren beslutade i mars att tillsätta en utredning för att se över Åklagarmyndighetens tillsynsverksamhet.
I uppdraget har ingått att klargöra innehållet i den rättsliga tillsynen och att lägga fast övergripande mål och principer för verksamheten. Det har också ingått att tydliggöra gränsen mellan den rättsliga tillsynen och den styrnings- och ledningsuppgift som mer handlar om effektivitetstillsyn.
Överåklagare Astrid Eklund fick uppdraget att göra översynen.
– En av de viktigaste frågorna har varit hur man ska definiera rättslig tillsyn och hur ska man avgränsa den. En annan viktig fråga har varit att lägga fast kraven på hur rättslig tillsyn ska kunna bedrivas. Enligt förslaget ska ett krav vara att tillsynen måste vara framåtsyftande, och täcka alla delar, säger Astrid Eklund.
Ett av de huvudsakliga förslagen i rapporten är att införa tydliga riktlinjer för handläggning av ärenden som rör överprövning av åklagarbeslut. Syftet med förslaget är dels att alla ärenden ska behandlas lika, och dels att tydliggöra externt hur åklagarmyndigheten bedriver tillsyn.
– Förslaget till riktlinjer är ganska omfattande, tanken är att det ska vara heltäckande. Det innehåller både stort och smått.
Enligt utredningen ska det inte läggas ned mer resurser på en överprövningsbegäran än vad som krävs. Hur ingående prövning som ska ske ska avgöras från fall till fall.
– Det handlar om att hitta ett system som gör att man verkligen ska pröva det som är värt att pröva och inte lägga ner allt för mycket energi på att utreda ärenden som inte behöver överprövas.
– Det finns en praxis som har utvecklats på det här området men det finns skäl att vidareutveckla vissa delar. Vårt förslag är att samla ihop praxis och tydliggöra föreslagna förändringar, säger Astrid Eklund.
Det andra huvudsakliga förslaget i rapporten är en ökad ambitionsnivå vad det gäller den planerade tillsynen.
– Med en ökad ambitionsnivå menar vi att tillsynen ska vara heltäckande och tydlig och väl planerad samt få ett ökat utrymme, säger Astrid Eklund.
Enligt utredningen ska den planerade tillsynen ske genom så kallad tematillsyn och generell kammartillsyn. Tematillsyn ska vara en aktivitet där ett rättsområde granskas i ett sammanhang vid en eller flera åklagarkamrar. Generell kammartillsyn ska vara en förutsättningslös granskning av den rättsliga verksamheten vid en åklagarkammare.
Syftet förslagen är att rikta resurserna effektivt.
– Man ska titta på vilka som är de största riskområdena. Med det menar vi de områden där risken är störst att någonting blir fel, fel för den enskilde eller brister i enhetligheten, säger Astrid Eklund.
Vidare i rapporten klargörs vad som ska avses med rättslig tillsyn, vad som är målet med rättslig tillsyn och vilka krav ska ställas på den rättsliga tillsynen.
Utredningen gör bedömningen rättslig tillsyn ska avse sådan tillsyn som utgår från reglerna i 7 kap. 2 och 5 §§ rättegångsbalken och som innefattar granskning av judiciell art som inriktas på frågan om åklagarnas rättstillämpning är lagenlig, följdriktig och enhetlig. Inom området för rättslig tillsyn faller med denna definition överprövningsärenden, klagomålsärenden, granskning av anhållningsliggaren och annan planerad rättslig tillsyn.
Det övergripande målet för rättslig tillsyn ska enligt utredningen vara att myndighetsutövningen håller hög rättslig kvalitet innefattande att åklagarna fattar materiellt riktiga beslut och att handläggningen är korrekt och sker på grundval av gällande lagar och författningar samt att rättstillämpningen är enhetlig.
Vad det gäller kraven på den rättsliga tillsynen gör utredningen bedömningen att den ska vara framåtsyftande, tydlig, effektiv och heltäckande. Den rättsliga tillsynen ska också hålla god kvalitet, bedrivas planmässigt och proaktivt och ha en fast förankring i
organisationen. Det ska också finnas särskilda resurser avsatta för denna verksamhet.
Rapporten har överlämnats till Riksåklagaren som nu ska titta på förslagen. Utredningens gör bedömningen att förslagen bör kunna genomföras från och med den 1 januari 2011.
