Deltagarna i manifestationen för Palestina utanför Lunds universitet avlägsnade sig inte – trots polisens uppmaningar.
Såväl tingsrätten som hovrätten dömde en deltagare i manifestationen för ohörsamhet mot ordningsmakten.
Högsta domstolen ska nu pröva om en fällande dom strider mot mötes- och demonstrationsfriheten i regeringsformen.
Våren 2024 pågick en manifestation som saknade tillstånd utanför Lunds universitet till stöd för Palestina. Deltagarna i sammankomsten hade byggt upp en form av läger.
Den 31 maj 2024 skulle universitetets årliga doktorspromotion hållas på platsen för manifestationen. Universitetet hade sedan tidigare ansökt om – och beviljats – tillstånd för allmän sammankomst på platsen.
Med anledning av doktorspromotionen beslutade polisen att spärra av området i enlighet med 24 § polislagen. Deltagarna i manifestationen bedömdes utgöra en ordningsstörande folksamling och demonstranterna beordrades att lämna platsen.
Miljörelaterade demonstrationer och demonstrationsfrihet i HD
Hur bör den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten relateras till störningar av trafiken? I anledning av ett nytt avgörande från Högsta domstolen behandlar Claes Lernestedt detta, liksom bland annat hur man ska handskas med ett rekvisit som ”allvarligt” när det inte finns någon ”normal”-variant.
Dömdes i tingsrätten
Ett antal personer lämnade platsen frivilligt innan tiden gick ut medan cirka 40 personer, varav en kvinna i 25-årsåldern, valde att kvarstanna på platsen. Dessa satte sig i en gemensam klunga på området och fick slutligen ledas eller bäras därifrån av polis.
Kvinnan åtalades vid Lunds tingsrätt för ohörsamhet mot ordningsmakten enligt 16 kap. 3 § brottsbalken. Enligt den bestämmelsen är det kriminaliserat för deltagare i en folksamling att störa allmän ordning efter befallning från polisen.
Enligt tingsrätten stod det klart att manifestationen hade stört den allmänna ordningen. Eftersom kvinnan deltagit i folksamlingen dömdes hon för ohörsamhet mot ordningsmakten. Påföljden bestämdes till dagsböter.
Nu ska HD pröva
Även Hovrätten över Skåne och Blekinge bedömde att kvinnan gjort sig skyldig till ohörsamhet mot ordningsmakten. Hon hade dock invänt att en fällande dom skulle innebära en otillåten inskränkning av hennes demonstrationsfrihet.
Det framgår av förarbetena till regeringsformen att bestämmelsen om ohörsamhet mot ordningsmakten som utgångspunkt inte utgör en begränsning av demonstrationsfriheten. Polisens beslut att avlägsna samtliga demonstranter får dock ses som en begränsning av demonstrationsfriheten, konstaterade hovrätten.
Det innebär, enligt praxis, att straffbestämmelsen ska tolkas restriktivt. Även med beaktande av detta ansåg domstolen att en fällande dom inte skulle utgöra en otillåten inskränkning av kvinnans demonstrationsfrihet. Överklagandet avslogs därför.
Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd i målet. ”Fråga är om folksamlingen har stört den allmänna ordningen och vilken betydelse mötes- och demonstrationsfriheten enligt regeringsformen och Europakonventionen har”, skriver domstolen i samband med att PT lämnades.
