Regeringen har gett Yttrandefrihetskommittén i uppdrag att utreda om den teknikberoende grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten bör behållas. Regeringens utredare, justitierådet Göran Lambertz, överlämnade på fredagen ett delbetänkande till regeringen.
– Det här betänkandet är ett debattbetänkande som är första steget på väg mot ett möjligt förslag från kommittén till en ny yttrandefrihetsgrundlag, sade Göran Lambertz vid fredagens pressträff.
Betänkandet innehåller tre modeller för hur en teknikoberoende lagstiftning skulle kunna se ut.
– Det här debattbetänkandet presenterar vi för att vi ska få en bred och djup debatt om de här förslagen. Vi tänker ordna ett par seminarier och vi skickar det på remiss. Men vi har också sett det som en möjlighet att redovisa några möjliga teknikneutrala modeller, och vi tittar på tre sådana tänkbara alternativ.
I vår ska kommittén bestämma sig för en av modellerna. Därefter ska kommittén ta ställning till om man ska gå vidare med den valda modellen eller om tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bör behållas.
Samtliga modeller är utformade så att endast massmedier omfattas av det särskilt starka grundlagsskydd som idag ges i TF och YGL.
Ansvarsmodellen innebär att yttranden som någon är beredd att ansvar för, exempelvis genom anmälan av behörig utgivare, skyddas.
Verksamhetsmodellen tar sikte på att skydda massmedieföretag, medan ändamålsmodellen går ut på att skydda yttranden med opinionsbildande, journalistiska, litterära eller konstnärliga syften.
Bild: Fredrik Sandberg/Scanpix
Fredrik Svärd
Chefredaktör