Både barnen och deras familj har uppgett att barnen blivit kallade för ”zigenare” och eller ”tattare” vid upprepade tillfällen, och att detta påtalats för skolpersonal. Personalen har i sin tur uppgivit att de ”nästan aldrig” hört att någon elev kallade barnen för sådana saker och att de ingripit direkt när de fått kännedom att så ändå, vid något enstaka tillfälle, skett.
Tingsrätten konstaterar att skolan är liten, med cirka 85 elever, varför det funnits goda förutsättningar för skolpersonalen att följa det språkbruk och den jargong som, liksom på andra skolor, säkert har funnits. Därmed är det inte är sannolikt att barnen utsatts för upprepade verbala trakasserier av andra elever eller i anslutning till skolan. Barnens egna berättelser rimmar dessutom illa med vad de uppgett i trivselintervjuer och trivselenkäter.
Vad gäller påståendet att pojken skulle ha blivit misshandlad av en annan elev på grund av att han är rom, är det visat att pojken varit i slagsmål med eleven vid ett stort antal tillfällen, och att denne vid något tillfälle uttalat sig på beskrivet sätt. Enligt en lärare handlade bråken om vem av de två som skulle vara ”tupp i klassen”. Läraren har vidare uppgett att pojken var ”duktigt på att trigga igång” den andre eleven, och att skolan satt upp särskida regler för eleven i syfte att få denna att dämpa sina impulser.
Genom att flickan fått en lapp i sin bänk med texten ”jävla hora” är det visat att hon utsatts för trakasseri som har samband med hennes kön. Lärare har uppgett att man tog händelsen på stort allvar, och ägnade nästan en hel dag åt att försöka utreda vem som skrev lappen och prata med barnen om situationen och vikten av att uppträda respektfullt mot varandra.
Då det inte framkommit att barnen mått dåligt eller varit utsatta för annat än enstaka trakasserier har det inte funnits anledning för skolan att vidta andra åtgärder än vad den faktiskt gjort. Därmed får skolan i samtliga förekommande fall anses ha vidtagit tillräckliga utredningsåtgärder, menar tingsrätten.
DO:s påstående att skolans likabehandlingsplan inte uppfyllde lagens krav är uppenbart oriktigt, konstaterar tingsrätten. Inte heller är det visat att skolan underlåtit att vidta förebyggande åtgärder eller diskriminerat syskonen genom att inte ordna modersmålsundervisning för dem, jämfört med andra barn med annan etnisk härkomst än svensk.
När det gäller utvecklingssamtalet, hade läraren vid upprepade tillfällen bokat tid med pojkens mamma, men att både hon och sonen uteblivit från samliga möten. Till slut beslutade läraren, i samråd med rektorn, att ha samtalet med pojken ensam för att sedan ringa mamman och berätta vad som sagts. Läraren har uppgett att hon skulle ha handlat exakt likadant om det gällt ett barn med svensk bakgrund.
