En 43-årig kvinna startade i augusti 2008 en solarieverksamhet i en fastighet där hon utav den förra fastighetsägaren fått tillstånd att kostnadsfritt disponera ett utrymme som utgjorde en del av en lokal som hennes väninna hyrde. När fastigheten såldes i september 2008 blev den nya ägaren och kvinnan oense om huruvida hon skulle få stanna.
I maj 2009 bytte fastighetsägaren lås. Parterna kom överens om att kvinnan och en montör skulle hämta solarierna några dagar senare. Fastighetsägaren dök emellertid aldrig upp och svarade inte heller i telefon. Montören debiterade dock kvinnan för sin arbetskostnad om 6 294 kronor och hon fick även ute tre månadshyror till bolaget hon hyrde solarierna av.
Fastighetsägaren bestred skadeståndsansvar och anförde att solarierna fanns i lokaler som hyrdes utav en annan hyresgäst och att hon inte hade vetskap om vem som ägde solarierna. Hon menade dessutom att hon visst dök upp den avtalade dagen men att den 43-åriga kvinnan aldrig dök upp.
Tingsrätten finner att det är visat att fastighetsägaren varit väl förtrogen med vad som pågick i lokalerna redan då hon köpte fastigheten samt att det måste ha stått klart för henne att den 43-åriga kvinnan var innehavare till solarieverksamheten.
Då den 43-åriga kvinnans berättelse får stöd av vittnesuppgifter finner tingsrätten att fastighetsägaren aldrig dök den avtalade tiden då kvinnan skulle ha hämtat solarierna. Tingsrätten finner att fastighetsägarens avtalsbrott fått till följd att kvinnan drabbats av de yrkade kostnaderna varför tingsrätten förpliktigar fastighetsägaren att betala den 43-åriga kvinnan sammanlagt drygt 15 000 kronor.