Högsta domstolen beslutade att omständigheterna kring Olivias förlossning skulle prövas i rätten trots att regionen lämnat ett så kallat ”orent medgivande”.
Nu slår Kristianstads tingsrätt fast att det var ett rättighetskränkning att utföra vårdåtgärderna utan samtycke.
För nio år sedan utsattes Olivia, mot sin vilja för vårdingreppet yttre press, i samband med sin förlossning. Nu har Kristianstads tingsrätt prövat om Region Skåne under förlossningen överträtt Olivias rätt till kroppslig integritet. Detta efter att Högsta domstolen tvingat fram en sådan prövning.
Tingsrätten skriver att Region Skåne har överträtt patientens rätt till skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp i 2 kap. 6 § regeringsformen och kränkt hennes rätt till respekt för privatlivet enligt artikel 8 i Europakonventionen.
Rätten är enig i beslutet. Rådmannen Tove Berleen, som är en av tre domare som dömde i målet, kommenterar domen i ett pressmeddelande.
– Till skillnad från vad Region Skåne gjorde gällande så menar vi att det i den här situationen krävdes ett uttryckligt samtycke för att yttre press skulle få genomföras. Det var inte fråga om en nödsituation, och Region Skåne har inte heller visat det var omöjligt att inhämta patientens samtycke. Vi anser därför att patientens rätt till privatliv enligt Europakonventionen kränktes och att Region Skåne ska betala ideellt skadestånd till henne.
Skadestånd lägre än begärt
Regionen ska betala skadestånd på 50 000 kronor jämte ränta på beloppet från den 20 januari 2023. Regionen ska även ersätta henne för rättegångskostnader med 274 800 kronor.
I sin bedömning av skadeståndets storlek har tingsrätten särskilt tagit i beaktning att åtgärden innebar en kränkning av patientens kroppsliga integritet i en utsatt situation, åtgärden saknade medicinsk indikation och var riskfylld samt att ingreppet var kortvarigt.
Regionen gav orent medgivande
Det har varit en lång rättsprocess. Centrum för rättvisa hjälpte till att stämma regionen i domstol under 2023 och begärde då skadestånd på 75 000 kronor. Regionen gick med på att betala skadeståndet i ett så kallat ”orent medgivande” där de samtidigt förnekade allt ansvar för rättighetsöverträdelsen.
2025 beslutade Högsta domstolen att det skulle strida mot grundlagen och Europakonventionen att avsluta målet utan att ta ställning till om det som hänt varit fel.
”Den som på rimliga grunder påstår att hans eller hennes grundläggande fri- och rättigheter har överträtts, har rätt att få påståendet prövat”, konstaterade Högsta domstolen då.
