Fyra män som i tingsrätten dömts för att på olika sätt varit inblandade i ett flertal grova bedrägerier överklagade domen till hovrätten. Två män, en jurist och en värderare, stod åtalade för ha tömt dödsbon på pengar. Ytterligare två män stod åtalade för medhjälp till brotten.
Hovrätten finner att juristen och värderaren tagit del av hanteringen av dödsbona på ett sådant sätt att de uppsåtligen medverkat till att tömma dem på pengar. Brotten har genomförts med hjälp av falska testamenten och männen har beställt personer som kommit att angivas som testamentstagare. Männen har sedan medverkat till att testamentena förts in i boutredningar bland annat genom att påstå att de hittat testamentena och att stadsdelsförvaltningen måste missat dem. Pengarna i dödsbona har förts över till männens konton i Luxemburg och Schweiz.
Hovrätten finner att mycket talar starkt för åklagarens hypotes av vad som inträffat, och bedömer att de förklaringar männen lämnat inte är trovärdiga. I och med att falska testamenten och andra handlingar använts för att fullborda gärningarna, finner hovrätten att brotten ska rubriceras som grova bedrägerier medelst urkundsförfalskning. Männen döms till sex år och sex månaders fängelse vardera.
Åklagaren har gjort gällande att en tredje man hjälp till att skaffa fram falska testamentstagare. Hovrätten bedömer vad gäller dennes uppsåt att det inte är omöjligt att en inte välutbildad person skulle kunnat tro att det är lagligt att omdestinera belopp i icke verkställbara testamenten på så sätt som skett i målet, särskilt om en advokat är inblandad. Hovrätten finner dock att de instruktioner som mannen tagit emot måste fått honom att inse att det inte rört sig om lagliga förfaranden. Sammanfattningsvis måste mannen förstått att testamentena varit förfalskade och hovrätten finner att han därmed ska dömas för medhjälp till grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning till två år och sex månaders fängelse.
Den fjärde mannen döms också för medhjälp till brotten till villkorlig dom. Han döms enligt hovrätten för att han skrivit under falska handlingar. Hovrätten uttalar att mannen måste insett att han skrivit under papprena för att möjliggöra olovlig åtkomst av dödsboets medel.
Vad gäller jämkning av det skadestånd männen nu ska utge finner hovrätten att detta är uteslutet för juristen och värderaren.
Jämkning kommer heller inte ifråga för den tredje mannen som försett juristen och värderaren med falska testamentstagare, detta trots att han troligtvis aldrig kommer att kunna betala skadeståndsbeloppet.
För den fjärde mannen som skrivit under förfalskade handlingar är det enligt hovrätten inte heller aktuellt med jämkning. Skadeståndet uppgår förvisso till en ansenlig summa men är inte så högt att det framstår som orimligt att en vuxen person med ordnat tillvaro skulle kunna betala det inom överskådlig tid.
Totalt ska skadestånd om cirka 60 miljoner kronor utges.
