Mannen hade arbetat hos Bilprovningen i 22 år när han vid 63 års ålder sade upp från sin anställning i september 2009. Under år 2004 började mannen känna sig allt tröttare, han blev lätt andfådd och fick huvudvärk. Lungbesvär konstaterades och mannen sjukskrevs på heltid mellan februari 2005 och mars 2006.
En rehabiliteringsutredning gjordes i maj 2005, och det konstaterades att bolaget inte såg några möjligheter att anpassa arbetet. I april 2006 återgick mannen i deltidsarbete, med fyra timmar per dag och tre besiktningar per timme. 20 procent av tiden lade mannen på fackligt arbete.
Under sommaren utökades mannens sjukskrivning till 75 procent, och under vintern till 100 procent. Han var helt sjukskriven till och med april 2009.
Vid en förhandling hösten 2007 fick mannen besked om att han riskerade uppsägning. Under samma tid började hans tillstånd förbättras. Sjukpenningen drogs så småningom in, och i maj 2009 inställde han sig för arbete på Bilprovningen. Mannen uppger själv att det bortsett från tunga lyft inte fanns några begränsningar i hans fysiska förmåga, varför han hade förmåga att arbeta som besiktningstekniker vid uppsägningstidpunkten.
Han tvingades trots detta att ta tjänstledigt, städa ur sitt skåp och slänga sina arbetskläder. I augusti uppmanades han på nytt att välja mellan att säga upp sig eller bli uppsagd, eller begära ytterligare tjänstledigt. I september varslades han om uppsägning, och han sades upp senare samma månad.
Arbetsdomstolen, AD, konstaterar att flera av de åberopade läkarintygen gäller tiden före det att mannen sades upp, varför den medicinska utredningen inte kan sägas ge stöd för att han vare sig vid tidpunkten för huvudförhandlingen eller tiden närmast dessförinnan saknade arbetsförmåga som besiktningstekniker. Inte heller ger den en entydig bild av hur förhållandena var vid tiden för uppsägningen. Denna oklarhet får gå ut över arbetsgivare menar AD, som därför finner att uppsägningen inte varit sakligt grundad.
AD ogiltigförklarar därför nu uppsägningen och förpliktigar Bilprovningen att till mannen betala lön med knappt 220 000 kronor samt 35 000 kronor i allmänt skadestånd, medan Almega Tjänsteförbunden och Bilprovningen ska ersätta Unionens rättegångskostnader med knappt 265 000 kronor.
