Engelskspråkiga tekniska standarder kan läggas till grund för ett vitesföreläggande om digital tillgänglighet, anser kammarrätten. Hänvisningen i Diggs föreskrifter till en EU-standard ger därmed tillräckligt stöd för åtgärderna i föreläggandet, trots att standarden inte är på svenska.
Vitet på 500 000 kronor för bristande tillgänglighet döms därför ut.
Efter att ha granskat ett kommunalt bolags webbplats tillgänglighet beslutade Myndigheten för digital förvaltning, Digg, att utfärdade myndigheten ett föreläggande att åtgärda vissa brister. Bolaget svarade att vissa brister var åtgärdade men att det av tekniska skäl, tredjepartsfrågor, inte var möjligt att åtgärda allt.
Digg förelade då bolaget vid vite om 500 000 kronor att tillse att webbplatsen var godtagbar ur tillgänglighetssynpunkt.
Föreläggandet innehöll även en lista på 36 punkter där Digg redovisade de brister som myndigheten ansåg föreligga och avslutades med ” Åtgärderna ska medföra att webbplatsen blir möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust enligt 10 § lag om tillgänglighet till digital offentlig service och 4 § Myndigheten för digital förvaltnings föreskrifter om tillgänglighet till digital offentlig service (MDFFS 2019:2)”
Tillgänglighetsdirektivet – detta innebär kraven
Om ett år börjar tillgänglighetsdirektivet, som syftar till att ge personer som har någon form av funktionsnedsättning möjlighet att använda vissa produkter och tjänster på motsvarande sätt som andra personer, att gälla. Det är därför dags att sätta sig in i de krav som ställs gällande funktioner, egenskaper och information. Conny Larsson går igenom de behov och frågeställningar som ligger till grund för direktivet och redogör för de regler som ska införas jämte tillämpningsproblem som kan uppstå.
”Utpräglad teknisk natur”
Vid en förnyad granskning fann Digg att 15 av bristerna fortfarande inte var åtgärdade. Myndigheten ansökte därför om vitets utdömande hos Förvaltningsrätten i Härnösand.
Förvaltningsrätten konstaterade att Digg bemyndigats att meddela föreskrifter om det närmare innehållet i de tekniska lösningar som anges i Europarådets direktiv (EU 2016/2102) avseende tillgängligheten i offentliga webbplatser.
Digg har med stöd av bemyndigandet i lagen utfärdat förskrifter, MDFFS 2019:2. I föreskrifterna hänvisas det till den europeiska standarden EN 301 549 V2.1.2, som är närmare 200 sidor och i sin tur hänvisar till en internationell standard benämnd WCAG 2.1. De aktuella dokumenten finns inte översatta till svenska och innehåller förutom olika ändamålsuttalanden och målsättningar detaljerade tekniska redogörelser.
De brister som Digg anmärkt på är i vissa fall ”av en utpräglat teknisk natur”, konstaterade förvaltningsrätten. Att direkt härleda dessa till några egentliga förskrifter utfärdade av Digg är inte möjligt. I stället det rör det sig om en teknisk tolkning och tillämpning av EN 301 549 V2.1.2 och WCAG 2.1.
Digg:s föreskrifter är mycket allmänt hållna och innehåller inga egentliga krav, utan snarare önskemål. Rätten konstaterade att standarden EN 301 549 V2.1.2 inte är rättsligt bindande och den bortsåg därför från kraven som var av utpräglat teknisk natur.
Mot bakgrund av detta ansåg domstolen att det fanns särskilda skäl för att sätta ned vitesbeloppet till 25 000 kronor. Ansökan bifölls alltså delvis.
Kan godtas endast i rena undantagsfall
Kammarrätten i Sundsvall konstaterar att Diggs föreskrifter hänvisar till EN 301 549 V2.1.2 och att standarden därigenom gjorts bindande. Såväl EN-standarden som WCAG 2.1 är dock skrivna på engelska och saknar officiell svensk översättning.
Något uttryckligt krav på att författningar eller utfyllande normer ska vara skrivna på engelska finns inte i svensk rätt. Högsta domstolen har dock i NJA 2019 s. 577 anfört att det endast i rena undantagsfall kan godtas att någon del av en reglering är på annat språk än svenska. I samma avgörande uttalade domstolen att legalitetsprincipen inte är uppfylld om de delar som är avgörande för en gärnings straffbarhet inte är avfattade på svenska.
Ett vite är inte helt jämförbart med en straffrättslig påföljd, även om det är fråga om en sanktion. Kammarrätten anser därför att legalitetsprincipen som nämns i 2019 års rättsfall inte blir tillämplig när det gäller vite. Även praktiska skäl, såsom att programmeringsspråk ofta är på ett annat språk än svenska, talar för en sådan tolkning.
Ger tillräckligt underlag
Sammantaget bedömer alltså kammarrätten att det hänvisningen till EN 301 549 V2.1.2 i kombination med det som framgår av föreskrifterna ger tillräckligt underlag för Digg att kunna ställa de i vitesföreläggandet uppräknade kraven.
Till skillnad från förvaltningsrätten anser kammarrätten att det inte finns särskilda skäl att jämka vitet. Ansökan ska därför bifallas.
