Mannen är jurist och satt tidigare i riksdagen för Moderaterna fram till år 2014. Riksdagens arvodesnämnd beslutade i april 2017 att jämka hans så kallade inkomstgaranti för år 2015 med 60 000 kronor.
Efter mandatperiodens slut startade mannen ett bolag som under räkenskapsåret 2015 hade en omsättning om 460 000 kronor. Mannen tog dock inte ut någon lön från bolaget – enligt mannen själv eftersom bolaget inte hade råd med det och då skulle ha gått i konkurs.
Vinstutdelning i bolaget
Riksdagens arvodesnämnd underströk att ett bolags vinst inte sig är en jämkningsgrund men att det dock hade funnits utrymme att ta ut lön eftersom bolaget de facto hade ”bedömts tåla en utdelning av hela vinsten” som uppgick till 280 000 kronor. Vinstutdelningen hade dock inte skett till mannen själv.
Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som konstaterade att syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk trygghet för en avgången ledamot i den ”omställningssituation” som uppstår när ledamoten lämnar riksdagen – och att inkomstgarantin inte är avsedd som en ”varaktig försörjning”.
Förlorar i domstolarna
Enligt lagen om ersättning till riksdagens ledamöter får en inkomstgaranti dras in eller jämkas om den före detta riksdagsledamoten ”förvärvsarbetar i väsentlig omfattning och någon skälig ersättning inte tas ut för arbetet”.
Förvaltningsrätten ansåg därför, precis som arvodesnämnden, att den vinstutdelning som hade gjorts talade för att det fanns utrymme att betala ut lön till mannen.
Förvaltningsrätten gick därför på Arvodesnämndens linje om jämkning. Det beslutade jämkningsbeloppet på 60 000 kronor ansågs skäligt.
Mannen överklagade till Kammarrätten i Stockholm som nu gör samma bedömning som förvaltningsrätten och avslår mannens överklagande.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
