Rätten för intagna i häkte att som huvudregel placeras i enrum ska slopas, föreslår riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) i en utredning.
Förslaget får kritik av en av utredningens egna experter, docenten Mikael Ruotsi, som anser att argumentet för att slopa rätten till placering i enrum är ”svårt att acceptera”.
Kriminalvården har under en längre tid haft en mycket pressad platssituation.
Det var mot bakgrund av denna som en utredning, ledd av riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm(M), fik i uppdrag att se över verkställighetslagstiftningen i syfte att underlätta för myndighetens pågående expansion.
Presenterar flera förslag
Nu har utredningen presenterat en rad med förslag.
Däribland att den bestämmelse i häkteslagen som ger häktade en rätt att som utgångspunkt placeras i enrum ska avskaffas. Förslaget innebär att häkteslagen inte längre ska innehålla någon särskilt reglering om hur många intagna som får placeras i samma cell. Istället blir det upp till Kriminalvården att bestämma hur de intagna ska placeras.
Utredningen föreslår också att det ska införas en lagreglerad möjlighet att placera häktade i polisarrester under kortare perioder i de fall det finns särskilda skäl med hänsyn till transportförhållandena eller platssituationen i häktena. Detta ska dock inte omfatta personer under 18 år.
Vidare föreslås att fler ska kunna avtjäna sina straff med fotboja i syfte att lätta på trycket på anstalterna.
Experten kritisk: Överger central princip
En av utredningens experter, docenten Mikael Ruotsi, är kritisk till förslaget att slopa rätten till enrum för häktade.
I ett särskilt yttrande konstaterar han att utredningens argument i grunden är att Kriminalvårdens bristande resurser bör medföra att ”Sverige överger en central princip för hur intagna ska behandlas”. Enligt Ruotsi är ett sådant argument svårt att acceptera.
Han framhåller att Kriminalvårdens resursbrist i allt väsentligt är en konsekvens av politiska val där straffrättsliga reformer genomförts i myket hög takt – utan att konsekvenserna för bland annat Kriminalvårdens verksamhet har analyserats eller beaktats i tillräcklig utsträckning.
”Om dessa reformer även skulle leda till att det uppstår långa handläggningstider hos domstolarna, kan svaret knappast vara att ta bort skrivningen i 2 kap. 11 § regeringsformen som anger att en rättegång ska genomföras inom skälig tid”, skriver Ruotsi i yttrandet.
