Josef Zila ålades felparkeringsavgiften för att ha parkerat i strid med den så kallade tiometersregeln i 3 kap. 53 § 1 st. 2 p. trafikförordningen. Zila överklagade och anförde dels att tiometersregeln i det aktuella fallet ersatts av en lokal trafikföreskrift som innebar att parkering var tillåten mindre än tio meter från korsningen, detta då skylten i fråga var placerad 6,7 meter från korsningen.
Tingsrätten konstaterade att skylten angav att parkering var tillåten från och med märket där skylten satts upp men att parkering inte fick ske i strid med trafikförordningen om inte sådan rätt tydligt framgår av märkets placering eller anges på en tilläggstavla. Någon tilläggstavla fanns inte men skyltens placering kunde enligt tingsrätten tolkas som att parkering var tillåten från och med denna.
Tingsrätten fann att anvisningsskyltens placering fick anses ha markerat ett avsteg från tiometersregeln varför professorns överklagande bifölls på så sätt att felparkeringsavgiften skulle återbetalas.
Polismyndigheten överklagade men hovrätten fann i likhet med tingsrätten att anvisningsmärkets placering innebar ett avsteg från tiometersregeln på så sätt att en rätt att parkera från och med där märket satts upp funnits. Juridikprofessorn hade därmed påförts en parkeringsanmärkning för överträdelse av en bestämmelse om parkeringsförbud som inte gällde på den aktuella vägsträckan.
Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd varför hovrättens avgörande står fast.
