Lena Svenaeus, tidigare JämO och en av ledamöterna i DO:s expertråd, har i ett brev till DO och till departementet skrivit att DO bryter mot lagen. Enligt lag ska DO utöva tillsyn av hur arbetsgivare bedriver sitt aktiva jämställdhetsarbete. Detta arbete har enligt Svenaeus fortfarande inte, två år efter att den nya myndigheten bildades, kommit igång.
I brevet beklagar hon bland annat att DO lagt ned allt det arbete som JämO tidigare framgångsrikt bedrev på arbetsmarknaden för att exempelvis bekämpa lönediskriminering.
DO bildades i januari 2009 efter en sammanslagning av myndigheterna Jämställdhetsombudsmannen (JämO), och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).
Clas Borgström, dåvarande Jämstäldhetsombudsman, var kritisk till sammanslagningen redan innan den trädde i kraft.
DO:s chef Katri Linna säger att myndigheten inte hunnit med allt.
– Det finns många saker som jag önskat att vi kommit längre med. Granskningar av arbetsgivare är en sådan sak. Men nu är vårt uppdrag att se på hela samhället, inte bara arbetsmarknaden, säger Linna, som lett DO sedan sammanslagningen.
– Vi kommer aldrig att ha resurser att granska arbetsgivare på samma sätt som JämO gjorde. Jag tror inte heller att det är effektivt. Ofta ledde granskningarna bara till att JämO konstaterade att det fanns lika stora brister i arbetsgivarens jämställdhetsarbete som förra gången, fortsätter Linna.
Felix König är representant för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, i DO:s expertråd.
– På hbt-området har DO varit väldigt duktiga. Det vore allvarligt om DO:s juridiska underlag och kunskapar har brister. Hittills har jag inte haft anledning att fundera på detta. Men jag antar att det kommer upp på rådets kommande möte i mars, säger Felix König till Dagens Nyheter.
Köing menar att kritiken mot DO kan bero på att det finns olika synsätt på diskriminering.
Hans Filipsson, ledamot i DO:s expertråd och språkrör för organisationen Marschen för tillgänglighet, hyste en viss oro inför sammanslagningen av myndigheterna.
- Vi var rädda för att handikappfrågor inte skulle uppmärksammas. Men det har blivit tvärtom. Den förre handikappsombudsmannen avskrev betydligt fler ärenden, säger Filipsson till Dagens Nyheter.
I ett brev till en tjänsteman på departementet ifrågasätter Svenaeus även kompetensen hos dem som driver rättsliga processer för DO. Ett sådant fall gällde två romska skolelever i Vetlanda som kallats zigenare och tattare av sina skolkamrater. DO:s utredning av ärendet underkändes av Tingsrätten i Eksjö och i domen skriver tingsrätten, som ansåg att DO skulle ersätta Vetlanda kommuns rättegångskostnader på 200.000 kr:
”DO har tilldelats en betydelsefull roll i samhället […] Det är av väsentlig betydelse att DO inte driver en skadeståndstalan mot en kommun eller en skola utan att det verkligen finns grund för en sådan talan. I förevarande fall har DO inte tillräckligt utrett sakomständigheterna och talan mot Vetlanda kommun har varit dåligt underbyggd.”
Katri Linna kommenterar kritiken:
- Våra jurister gör sitt yttersta. Så här i efterhand kan man förstås fundera på om det var rätt att driva detta väldigt svåra mål. Här gäller nämligen fortfarande den gamla lagen som kräver att varje detalj ska bevisas, vilket är svårt för en skolelev.
DO har överklagat till hovrätten där de valt att inrikta sig på frågan om huruvida de romska eleverna blev diskriminerade för att skolan inte lyckades arrangera modersmålsundervisning i romani eller finska.
