En 22-årig man färdades i en personbil med en kvinna på passagerarsätet. På taket befann sig ytterligare två män, som höll sig fast i två lastbågar. Samtliga var berusade. Då en hare uppenbarade sig på vägen försökte föraren väja, varpå han tappade kontrollen över bilen, som sladdade in i ett träd. Bägge de män som färdats på bilens tak avled och såväl föraren som den kvinnliga passageraren ådrog sig personskador och fick vårdas på sjukhus. Mannen åtalades sedermera för gärningen och vitsordade de faktiska omständigheterna, men anförde att bilfärden inte gått speciellt fort och ansåg inte att han varit uppenbart likgiltig inför andra människors liv eller egendom.
Tingsrätten fann, mot bakgrund av mannens medgivande, åtal om vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri styrkt. Domstolen ansåg inte att mannen visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, men fann att mannen, som framfört bilen i närmare 60-70 kilometer i timmen med två personer på taket, gjort sig skyldig till grov oaktsamhet. Då oaktsamheten även förorsakat två personers död fann rätten att mannen skulle dömas för vållande till annans död och att brottet var att anse som grovt.
Domstolen fann att annan påföljd än fängelse var utesluten och bestämde, med hänsyn bland annat till att männen på biltaket mot förarens vilja insisterat på att färdas där och med beaktande av den tilltalades egna kroppsskador, påföljden till fängelse i ett år.
Hovrätten konstaterar, efter överklagande från åklagaren, att den aktuella bilfärden slutat med en olycka av allvarligaste slag och att tingsrättens fängelsestraff, mot bakgrund av föreliggande praxis, bör skärpas. Domstolen bestämmer därför påföljden till fängelse i ett år och sex månader.