I dag är gränsen mellan det privata och arbetslivet ofta suddig. Anställda ägnar sig åt privata angelägenheter på jobbet och många tar med sig jobbet hem på fritiden. Arbete och övrigt liv hålls inte åtskilda på samma sätt som förr.
Ändå är det lite forskning om gjorts kring vad anställda gör på jobbet av vardagskaraktär och som inte har med arbetet att göra. Det vill Lars Ivarsson och Patrik Larsson, båda forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, ändra på.
Generellt ses privata sysslor på jobbet antingen som tecken på bristande lojalitet mot arbetsgivaren, eller som ett praktiskt sätt att få karriär och familjeliv att gå ihop.
– Det senare kan verka flexibelt och smart, men kan även innebära att jobbet inkräktar alltmer på privatlivet. Därför är det viktigt att nyansera bilden och debatten och det hoppas vi att vår forskning kan bidra till, säger Lars Ivarsson.
Han menar att arbetsgivare borde ställa sig frågan om det alltid är av ondo att anställda ägnar sig år privata angelägenheter på arbetet.
– Det är lätt att man reflexmässigt vill bekämpa vissa saker som t ex privat internetsurfande då man på ett tydligt sätt ser att det kostar x antal kronor i förlorad produktivitet. Men vilka vinster finns det för arbetsgivare?
Lars Ivarsson och kollegan Patrik Larsson ska undersöka effekter och konsekvenser av att anställda tillåts ägna sig åt privata angelägenheter respektive fråntas sådana möjligheter.
– Det kan inte minst få effekter på sådant som anställdas engagemang, lojalitet och viljan att ställa upp för sin arbetsgivare, säger Lars Ivarsson.
Under ett treårigt projekt Karlstadsforskarna ta reda på i vilken utsträckning vi ägnar oss åt privata saker på jobbet, varför och vilken roll det spelar i pusslandet med att få arbetsliv och privatliv att gå ihop.
– Temat för studien är aktuellt i det senmoderna samhället där arbete och privatliv i viss mån flyter samman för många yrkesgrupper. Teknologiska framsteg har också medfört att möjligheten att ägna sig åt privata angelägenheter på arbetet respektive arbetsrelaterade sysslor på fritiden har ökat, säger Lars Ivarsson.
Han menar att ämnet är viktigt att forska om inte minst för att det är ett högst påtagligt fenomen för många i deras hanterande av det dagliga livet med krav från såväl arbetssfären som privatlivet. Dessutom är det i viss mån en ”vit fläck” på så vis att mycket liten forskning har ägnat sig åt detta tidigare.
– De existerande perspektiven på privata angelägenheter är att det endera är ett onaturligt avvikande beteende i syfte att skada arbetsgivaren eller organisationen, eller en naturlig motståndshandling.
Ur det förstnämnda perspektivet har man studerat mera allvarligt beteende såsom stölder, sabotage, medvetet felaktigt utförande av jobb, maskning, verbal och fysisk aggression.
Det senare perspektivet handlar om att närhelst en individ befinner sig i en underordnad position uppstår motståndshandlingar. Detta grundar sig på tanken om konflikten mellan arbete och kapital.
Patrik Larsson och Lars Ivarssons ambition är att nyansera den existerande bilden.
– Vi tror inte att de existerande perspektiven är heltäckande. Anställda vill vanligtvis utföra ett gott arbete och privata angelägenheter handlar oftast vare sig om ”ondskefulla handlingar” eller medvetet ”naturligt motstånd”. Vår hypotes är att det i stället till stor del handlar om att lägga det så kallade ”livspusslet”.
I studien, vars syfte är att kartlägga, kategorisera och förklara anställdas privata sysslor av vardagskaraktär på jobbet, kommer djupintervjuer att göras med ett 30-tal arbetare, tjänstemän och chefer inom bland annat bygg och industri, handel och kontor, vård- och omsorg samt utbildning och forskning.
Studien beräknas pågå i tre år och har beviljats 3,3 miljoner kronor av FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
