Två män dömdes i tingsrätten för bland annat grov misshandel till fängelse i fyra år respektive fyra år och tre månader samt ålades solidarisk skadeståndsskyldighet om drygt 70 000 kronor till en målsägande.
Domstolen fann det, mot bakgrund av såväl vittnesuppgifter som teknisk bevisning, ställt utom rimligt tvivel att de tilltalade, som varit narkotikapåverkade, genom sparkar mot huvud och kropp misshandlat målsäganden, som bland annat ådragit sig flertalet benbrott i ansiktet och på kroppen, hjärnskakning och en livshotande luft- och blodansamling i ena lungsäcken.
Tingsrätten fann att gärningen var att bedöma som synnerligen grov misshandel, bland annat då de tilltalade fortsatt att rikta sparkar mot mannens huvud efter att han verkat medvetslös samt då de avvikit från platsen för att sedan återvända och fortsätta misshandeln mot den allvarligt skadade mannen.
Hovrätten konstaterade att den grova misshandeln i fråga varit av mycket allvarligt slag, men fann ändå, bland annat i avsaknad av utredning kring bakgrunden till gärningen, inte att omständigheterna var så försvårande att misshandeln skulle bedömas som synnerligen grov. Domstolen dömde därför de tilltalade för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken och ändrade påföljden till fängelse i tre år.
Högsta domstolen meddelar nu, efter överklaganden från både åklagaren och de tilltalade, prövningstillstånd i frågan om hur de misshandelsbrott som hovrätten funnit styrkta ska bedömas samt i frågan om påföljd.
