Nyligen kom årets upplaga av Sveriges Rikes Lag ut, den 132:a upplagan sedan 1734. Därmed firar lagboken 150 år i år.
Av tradition är det tidigare ordföranden i Högsta domstolen, HD, som står som utgivare av lagboken. Torkel Gregow har haft detta ansvar i sju år.
Det har hänt att presumtiva utgivare tackat nej till uppdraget. Johan Munck tackade ja, men med viss bävan.
– Särskilt därför att Torkel Gregow är så mycket mer omsorgsfull och noggrann än jag.
Men Johan Munck tror inte att bytet av utgivare kommer att märkas.
– Bortsett från nya författningar finns det en del förändringar i årets lagbok men de beror på de aktuella omständigheterna och är ett resultat av en diskussion inom redaktionsteamet.
Han tror inte heller att detta i så fall hade varit särskilt populärt.
– Jurister är ofta konservativa, inte minst när det gäller deras arbetsredskap och de flesta skulle nog inte uppskatta alltför stora förändringar. Redigeringsprinciperna har varit ganska likartade under många decennier.
Johan Munck minns när han själv först kom i kontakt med lagboken.
– På det som då kallades Propedeutiska kursen i Lund skulle alla ha med sig lagbok, och kursledaren lektor Mischa Markendag ställde som sin första fråga: ”Vad är det officiella namnet på den lagbok ni har framför er?”. Den student som fick svara sade ”Svea rikes lag”. Markendag, som tydligen hade väntat sig detta svar, uppmanade honom att titta efter, och studenten kunde då konstatera att rätt svar skulle ha varit ”Sveriges rikes lag”.
– Detta gav Markendag anledning att, i ett säkerligen väl inövat anförande, betona vikten av att noggrant läsa relevanta dokument, en viktig lärdom för en ung jurist.
Arbetet med lagboken pågår hela året, och arbetet med 2012 år upplaga har redan börjat med 2011 års lagbok som underlag för manus.
– Efterhand som nya författningar kommer ut bestämmer man om de ska arbetas in i lagboken och hur det i så fall ska ske. Vidare läggs rättsfallsrubriker med mera till, och man får ta ställning till vilka rättsfall som ska anmärkas och var och hur det ska ske. Vid större förändringar i lagboken får man överväga var rättsfallen ska anmärkas och om de fortfarande är aktuella. Allt detta aktualiserar en hel del bedömningsfrågor.
Viktiga nyheter för i år är en socialförsäkringsbalk och en ny plan- och bygglag.
– I och med att dessa arbetades in i balkdelen av lagboken börjar balkdelen närma sig Bihanget i storlek, konstaterar Johan Munck.
