En 48-årig kvinna fick avslag av Försäkringskassan på sin begäran om tillfällig föräldrapenning när hon under en tid inte arbetat då hennes 16-årige son akut insjuknat i nydebuterad diabetes. Detta trots att sjukvården krävt att hon och barnets far närvarade för att bland annat inhämta kunskaper om sjukdomen och för att lära sig tolka sockervärden.
Kammarrätten menade att, även om diabetes i och för sig är en allvarlig sjukdom, så hade sonens hälsotillstånd inte varit så nedsatt att ett påtagligt hot hans liv förelegat. Kvinnan hade därav inte rätt till föräldrapenning.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterar att det krävs att ett barn som fyllt 16 år är allvarligt sjuk för att föräldrarna ska få föräldrapenning. Inledningsvis användes begreppet svårt sjuk vilket enligt propositionen innebar, i normalfallet, att det skulle föreligga ”en i tiden omedelbar fara för barnets liv”. Dock ändrades begreppet till allvarligt sjuk just för att regeln fått en betydligt mer restriktiv tillämpning än som hade varit avsedd.
I förarbetena till lagändringen, prop. 2005/06: 159, påpekades att det inte skulle uteslutas att tillfällig föräldrapenning kunde utges även för en tid när det direkta hotet mot barnets liv inte längre förelåg.
HFD konstaterar att pojkens sjukdomstillstånd vid utebliven behandling inom en vecka skulle leda till hans död. HFD uttalat vidare att ”om det saknas kunskap i familjen och barnet får fel insulindos finns det risk för att barnet får symtom som kräver intensivvårdsbehandling och medför risk för hjärnskador” samt att sjukvården kräver att föräldrarna deltar.
HFD finner att pojken ska anses ha varit så allvarligt sjuk i den mening som avses i lagrummet, att det var viktigt att mamman deltog vid den inledande behandlingen samt att det inte satts i fråga om hon varit tvungen att avstå från sitt förvärvsarbete. Med bifall till överklagandet förklarar därför HFD att mamman har rätt till tillfällig föräldrapenning för den aktuella perioden.
