Regeringen vill att straffvärdesgränsen för utvisning ska sänkas till brott med påföljd strängare än böter.
Nu sågas förslaget av Lagrådet, som anser att det gått för kort tid för att kunna bedöma effekterna av den ändring som gjordes 2022.
Regeringens förslag syftar till att göra det möjligt att utvisa fler personer som begått brott samt att förlänga återreseförbuden.
I lagrådsremissen föreslås bland annat att ett brott ska vara utvisningsgrundande redan när den påföljd som döms ut är strängare än böter och att avvägningen mellan skälen för respektive emot utvisning i fler fall ska leda till utvisning.
Dessutom föreslås att de kvalificerade krav för utvisning av utlänningar som har kommit till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre gälla.
Avstyrker att förslagen genomförs
I sitt yttrande framhåller Lagrådet att regeringens utredare ansåg det finnas starka skäl som talade för att att frågan om utvisning på grund av brott bör föras över från allmän domstol till Migrationsverket. Också flera remissinstanser gav uttryck för att talar för att beslut om utvisning på grund av brott framöver bör fattas av Migrationsverket.
”Att det bland de myndigheter och domstolar som handlägger frågor om utvisning på grund av brott finns ett starkt stöd för en annan beslutsordning på området innebär att det måste ifrågasättas om det verkligen finns anledning att nu gå fram med de förslag som remissen innehåller”, skriver Lagrådet i yttrandet.
Lagrådet konstaterar också att det gått förhållandevis kort tid sedan reglerna för utvisning på grund av brott ändrades 2022. Det är därför svårt att göra säkra bedömningar av lagändringarnas utfall.
Sammantaget är Lagrådets bedömning att det inte finns tillräckliga skäl för att nu ändra gällande rätt på det sätt som har föreslagits. Förslaget avstyrks därför att förslagen genomförs.
Pekar på åklagarnas kritik
Lagrådet tar i yttrandet också fasta på den kritik som riktats mot förslaget att åklagare alltid ska yrka på utvisning om de formella förutsättningarna för utvisning är uppfyllda.
Ekobrottsmyndigheten har i sitt remissvar angett att detta är svårt att förena med åklagarens objektivitetsplikt, som enligt myndigheten får anses vara grundläggande för tilltron till åklagarväsendet.
EBM har dock inte varit ensamma om att rikta kritik mot förslaget, fler remissinstanser har instämt i myndighetens kritik. Det menar Lagrådet att regeringen borde ha tagit fasta på:
”Att gå fram med ett förslag som har utsatts för en så massiv och enligt Lagrådets uppfattning befogad kritik från remissinstanser med stor kunskap och omfattande erfarenhet på området är inte rimligt. Den föreslagna ordningen är inte bara systemfrämmande. Den är också oförsvarlig både av effektivitetsskäl och av hänsyn till alla tilltalade som i rättegången ska hotas med utvisning, trots att det för den som framställer utvisningsyrkandet står klart att utvisning inte kommer att ske. Lagrådet motsätter sig förslaget”.
