Mannen, som var 26 år vid tidpunkten för brotten, var vakt vid lägret Dretelj i Neretvadalen där de serbiska fångarna spärrades in på order av den kroatiskt ledda paramilitära organisationen HOS.
Fångarna utsattes för kränkningar, våld, hot och sexuella övergrepp i lägret. Fångarna utgjorde gisslan och skulle användas för att utväxla fångar. Vakten ska bland annat ha utövat våld mot fångarna samt utfört skenavrättningar. Han har även kränkt fångarna på olika förnedrande sätt.
Mannen nekade till brott men medgav att han varit vakt på lägret samt utövat ringa våld mot två målsägande.
Tingsrätten finner att mannen brutit dels mot den svenska bestämmelsen om folkrättsbrott och dels mot reglerna i den internationella humanitära rätten och därigenom gjort sig skyldig till svåra överträdelser av Genèvekonventionerna, gisslankonventionen och sedvanerättsliga regler i Romstadgan. Dels genom att han varit delaktig i att fångarna hölls inspärrade och utsatts för övergrepp men också för att han själv utövat våld och ett stort antal kränkningar.
Tingsrätten finner att mannen ska dömas för grovt folkrättsbrott som har ett straffvärde på åtta års fängelse. Med hänsyn till att det gått 19 år sedan gärningarna och då mannen inte hållit sig undan lagföring finner tingsrätten skäl att sätta ned straffet med tre år.
Mannen åtalades även för människorov men tingsrätten finner att detta brott utgör en del av folkrättsbrottet i form av tagande av gisslan.
Tingsrätten dömer nu mannen för folkrättsbrott till fem års fängelse samt till att betala 22 personer som varit fångar i lägret sammanlagt 1,5 miljoner kronor i skadestånd.
