Många statliga myndigheter löper risk att utsättas för infiltration, av till exempel kriminella organisationer eller främmande makt.
Riksrevisionens granskning av tre myndigheter visar på brister i arbetet för att motverka och upptäcka infiltration.
Riksrevisionen har granskat tre statliga myndigheters arbete för att motverka infiltration: Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården. Myndigheterna har valts för att deras verksamheter bedöms löpa stor risk för infiltration, och att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga.
Slutsatsen
Slutsatsen är att arbetet som helhet inte är effektivt. Det gäller såväl de processer som syftar till att förebygga och förhindra infiltration som för att upptäcka pågående infiltration. Bristerna är ibland så omfattande att de riskerar att lämna kritiska säkerhetsluckor öppna, skriver Riksrevisionen.
– Vår bedömning är att de granskade myndigheterna inte har lagt tillräckligt stor vikt vid säkerhetsarbetet och att det lett till omfattande säkerhetsbrister som i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
FMV har kommit längst i sitt skydd mot infiltration, med sammanhållna processer, spårbarhet och koppling mellan säkerhetsskyddsanalys och myndighetsövergripande riskhantering.
Kriminalvården har kritiska brister som försvagar både förebyggande arbete och upptäckt, men har på senare tid tagit flera steg i rätt riktning.
Kammarkollegiet bedriver ett fragmenterat säkerhetsarbete, med otydliga rutiner för till exempel loggning och incidenthantering.
Uppföljande säkerhetsprövningar
Riksrevisionen konstaterar även att myndigheternas uppföljande säkerhetsprövningar av sin personal inte fått tillräckligt genomslag. Till exempel ställs alltför sällan viktiga frågor av känslig natur för att sårbarheter ska upptäckas. Det kan handla om frågor om de anställdas privatekonomi, social exponering, hot, hållhakar och beroenderelationer.
– Uppföljande säkerhetsprövningssamtal är ofta svåra samtal, eftersom chefer måste ställa känsliga frågor till medarbetare. Men det är för sent att göra det först när misstankar har uppstått, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.
En annan sårbarhet är att den osäkerhet som råder bland de anställda inom framför allt Kriminalvården men även FMV om möjligheterna till visselblåsning. Signaler som fångas upp hos personalen riskerar därmed att inte nå myndigheternas ledning.
