av Jonatan Loor advokat, partner och ansvarig för Financial Regulatory och Emil Apelman, advokat och Senior Associate i Capital Markets, båda på advokatfirman Delphi.
Den 1 mars 2026 blir det straffbart att bedriva tillståndspliktig finansiell verksamhet utan tillstånd. Det skapar osäkerhet för en mängd olika verksamheter – från finfluencers till emissionsgaranter.
De flesta finansiella verksamheter kräver tillstånd, exempelvis banker, försäkringsbolag, värdepappersbolag, fonder och betaltjänstföretag. Hittills har olovlig finansiell verksamhet, dvs när tillståndspliktig verksamhet bedrivs utan tillstånd, beivrats av Finansinspektionen genom administrativa förfaranden – vanligtvis i form av förelägganden att upphöra med verksamheten och viten. Olovlig finansiell verksamhet har varit otillåtet men inte kriminellt, men nu ändras det. Straffen för att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bedriva sådan verksamhet blir kännbara: böter eller fängelse i upp till sex år vid grovt brott.
Varför kriminaliseras olovlig finansiell verksamhet?
Bakgrunden är huvudsakligen att finansiella verksamheter som bedrivs utan tillstånd i högre grad kan utnyttjas för penningtvätt och av organiserad brottslighet. Kriminaliseringen får antas ha ett visst avskräckande syfte, men innebär också att Ekobrottsmyndigheten får tillgång till tvångsmedel och kan utreda berörda verksamheter.
Vilka berörs?
Kriminaliseringen träffar brett och berör all finansiell verksamhet som kräver tillstånd eller registrering. Två väsensskilda, men aktuella, exempel är emissionsgaranter respektive aktörer som bedriver finansiell rådgivning i sociala medier, så kallade ”finflucencers” (som också uppmärksammats av Finansinspektionen). Beroende på hur sådana verksamheter bedrivs, kan de vara tillståndspliktiga och alltså snart kriminella att bedriva utan tillstånd.
Huruvida en verksamhet kräver tillstånd är inte alltid glasklart. I exemplet med emissionsgaranter utgör verksamheten tillståndspliktig värdepappersrörelse om den bedrivs yrkesmässigt, innebärande att garantigivningen sker mer än vid enstaka uppdrag. Exakt var gränsen går för att verksamheten ska anses yrkesmässig är emellertid oklart. Det skapar osäkerhet, framför allt för aktörer som gjort ett begränsat antal garantiåtaganden utan tillstånd. Även konstruktioner som använder undergaranter utan tillstånd får anses rättsligt osäkra.
På motsvarande sätt kan vissa finfluencers anses bedriva tillståndspliktig verksamhet. Exempelvis kan det röra sig om tillståndspliktig investeringsrådgivning eller annan ekonomisk rådgivning som kräver registrering. Det är av naturliga skäl svårt belägga det empiriskt, men det vore inte osannolikt om tillstånd eller registrering i högre utsträckning förbisetts i verksamheter som drivs av enskilda individer utanför den traditionella finansmarknaden.
Vilka blir konsekvenserna?
Den grundläggande tillstånds– eller registreringsplikten påverkas inte av lagändringen och det är ytterst där osäkerheten finns och bedömningarna behöver göras. Men i och med den nya lagen blir konsekvenserna betydligt allvarligare om man felaktigt bedömer tillståndsplikten och bedriver verksamhet i strid med denna. Det är stor skillnad på att få ett föreläggande att upphöra med verksamheten från Finansinspektionen och att dömas för brott. Det kan i sammanhanget noteras att medverkansbestämmelserna i 23 kap. brottsbalken är tillämpliga, vilket innebär att ansvar för medverkan kan utkrävas för både olovlig finansiell verksamhet och grov olovlig finansiell verksamhet. Den som främjar annans olovliga finansiella verksamhet genom råd eller dåd kan alltså dömas för anstiftan eller medhjälp till brottet.
Det finns flera skyddsvärden som motiverar att finansiell verksamhet ska kräva tillstånd och stå under Finansinspektionens tillsyn – exempelvis försvårande av penningtvätt och brottslighet, ett gott konsumentskydd och finansiell stabilitet. Det går också att förstå varför man straffrättsligt önskar sanktionera vissa ljusskygga finansiella verksamheter. Att det råder osäkerhet i förhållande till vilka finansiella verksamheter som nu blir kriminella att bedriva utan tillstånd är dock problematiskt. Det bör ställas höga krav på förutsebarhet när det kommer till finansiella tillstånd och när det gäller straffrättslig sanktionering är det ännu viktigare.
Ny praxis och vägledning kommer förhoppningsvis och över tid att komma från lagstiftaren, Finansinspektionen eller domstolarna. I avvaktan på detta är det mer angeläget än någonsin att analysera om den verksamheten man bedriver är tillståndspliktig och även säkerställa att man inte medverkar till någon annans olovliga finansiella verksamhet.
