I höstas antogs en ny skollag som träder i kraft den 1 juli i år. En av den nya lagens många förändringar är att ett barn måste ha en utvecklingsstörning eller betydande begåvningsnedsättning för att få gå i särskola i Sverige. Det innebär att barn med diagnosen autism som inte har någon utvecklingsstörning inte längre får gå i särskola, gymnasiesärskola eller särskild utbildning för vuxna.
– Det här är ett beslut som riksdagen fattat och det finns inga övergångsbestämmelser för den här elevgruppen, utan förändringen träder i kraft från den 1 juli, säger Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd vid Skolverket, till TT.
Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bland annat innebär att förmågan till socialt samspel är nedsatt. Många autistiska barn har även nedsättningar i språkförståelse, organisationsförmåga, minne och känslor.
Enligt Skolverket kan föräldrar begära att deras barn utreds grundligt, om detta inte gjorts tidigare.
– En ordentlig utredning skulle kunna visa att eleven har en utvecklingsstörning och då berörs de inte av förändringen, säger Aggebo till TT.
Den nya skollagen innebär att autistiska barn utan utvecklingsstörning från och med i höst kommer att få läsa efter den vanliga skolans kursplan vilket resulterar i högre kunskapskrav.
En av de autistiska barn som berörs är 14-åriga Filip Robertsson från Karlskoga. Filip har autism utan utvecklingsstörning och har hittills alltid gått i särskola. Hans föräldrar har nu fått besked om att Filip ska börja i en helt vanlig niondeklass till hösten utanövergångsperiod. Detta trots att hans kunskapsnivå är att jämföras med en mellanstadieelevs nivå.
Filips föräldrar är mycket oroliga över hur omplaceringen kommer att påverka deras son.
– Tryggheten försvinner ju. Vi är rädda att hans utveckling ska gå bakåt och att de autistiska dragen förstärks, säger Filips mamma Anna-Karin Pettersson till TT.
– Högstadiet är ju den mest turbulenta perioden i livet. Att då ryckas upp från sina kompisar kan ta mycket energi och kommer säkert att skapa en hel del oro. Hur han ska klara betygen är en annan farhåga då vår son har en långsammare inlärningstakt, fortsätter hon till TT.
Filips föräldrar har ännu inte berättat för sin autistiske son om vad den nya lagen innebär för honom.
– Hur ska vi berätta det för honom? Just nu är allt bara en mörk tunnel. Vi har alltid varit glada för att Filip inte har någon utvecklingsstörning, men i det här läget hade det nästan varit bättre för honom, säger Filips mamma till TT.
