Det finns inget absolut hinder mot att hyra anstaltsplatser utomlands.
Men Kriminalvårdens platsbrist utgör inte ett välgrundat undantag från normalordningen i en rättsstat, nämligen att verkställighet ska ske i den stat där lagföringen har skett.
Det konstaterar Lagrådet i ett färskt yttrande.
Lagrådet har ett antal synpunkter på regeringens förslag om att hyra fängelseplatser i Estland i syfte att lätta på trycket inom Kriminalvården.
De flesta synpunkterna är lagtekniska – men ett antal av dem är mer allmänt hållna.
Ser vissa problem
I yttrandet konstaterar Lagrådet bland annat att det, enligt deras mening, inte finns något absolut hinder mot att hyra anstaltsplatser utomlands.
Samtidigt framhålls att detta inte hindrar att den ”grundläggande och självklara normalordningen i en rättsstat är att verkställighet ska ske i den stat där lagföringen har skett”. Även om det kan tänkas olika välgrundade undantag från denna ordning så anses inte brist på anstaltsplatser vara ett sådant skäl.
Lagrådet har också synpunkter på det faktum att lagen inte har tidsbegränsat. Även om det framgår att det rör sig om en tillfällig ordning så saknas en föreskrift som tar sikte på frågan hur länge utländsk verkställighet av svenska fängelsestraff ska få ske. Lagrådet förordar därför att lagen tidsbegränsas.
Juristerna ser också vissa problem med att lagen ”i själva verket är beroende av ett avtal som inte framgår av lagen”. Även om tanken är att riksdagen ska godkänna lagen anser Lagrådet att det måste anses vara ”en tillämpningsnackdel att en stor del av den praktiska tillämpningen av lagen i betydande utsträckning vilar på ett avtal, som ligger endast i bakgrunden”.
