Nytt år betyder inte bara nyårslöften och en känsla av nystart.
Det innebär även som vanligt att en hel del lagändringar träder i kraft.
Dagens Juridik listar ändringar att hålla koll på.
Fängelsedömda får sitta längre
Den som är dömd till fängelse ska inte längre bli villkorligt frigiven efter två tredjedelar av straffet. Efter årsskiftet ska man ha avtjänat tre fjärdedelar av straffet för att kunna bli villkorligt frigiven.
I denna ändring ingår att det ska bli lättare att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen, och att det ska gå att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde begår nya allvarliga brott. För redan utdömda fängelsestraff som är kortare än sex år kommer lagen träda i kraft stegvis.
Fler får avtjäna med fotboja
Den som är dömd till fängelse kommer kunna avtjäna sitt straff med fotboja i hemmet i större utsträckning än idag. Personer som är dömda till fängelse i upp till ett och ett halvt år ska kunna avtjäna straffet med fotboja.
Det införs även en ny verkställighetsform vid årsskiftet – Elektronisk övervakning i kontrollerat boende. Även detta ska kunna användas vid fängelsestraff på högst ett och ett halvt år – men verkställigheten kommer inte tillämpas förrän den 1 juni 2026.
Näringsförbud till fler
Möjligheterna att meddela näringsförbud på grund av brott utvidgas.
Personer som gjort sig skyldiga till organiserad eller systematisk brottslighet, oavsett koppling till näringsverksamhet vid tillfället, kommer kunna få näringsförbud. Normalt kommer näringsförbud anses motiverat om minimistraffet för brottet är fängelse i ett halvår.
Längsta tiden för näringsförbud förlängs från högst tio till femton år.
Bara jurister får bli offentliga biträden
Kraven skärps på offentliga biträden och kompetenskraven höjs på tolkar i migrationsärenden. Endast utbildade jurister ska kunna få uppdrag som offentliga biträden, och det krävs särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få sätta någon annan i sitt ställe.
Tolkar ska vara auktoriserade i de fall där det är möjligt, och ombud och tolkar som anses vara olämpliga ska kunna förklaras obehöriga att medverka i migrationsärenden.
Nato-sekretess
En ny sekretessbestämmelse innebär att uppgifter från eller till utländska organ inom Natosamarbetet skyddas av sekretess, om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i samarbetet försämras om uppgiften röjs.
Straffbart att röja företagshemligheter
Det blir straffbart att utnyttja eller röja tekniska företagshemligheter, även om man haft laglig tillgång till informationen.
Syftet ska vara att motverka att viktig kunskap sprids på ett sätt som skadar innovation och konkurrenskraft.
Höjt återvandringsbidrag
Återvandringsbidraget höjs.
Den som fyllt 18 år kan få 350 000 kronor för att återvandra. För barn under 18 år gäller 25 000 kronor. Dock kan makar eller sambor få högst 500 000 kronor, och för ett helt hushåll är maxgränsen 600 000 kronor. Syftet är enligt regeringen att underlätta för den som vill återvandra till sitt hemland, eller ett annat land.
Statligt anställda kan stängas av
Statligt anställda ska kunna stängas av i vissa situationer, till exempel situationer som lett till uppsägning, eller kan antas leda till det, eller ett avskedande.
Avstängning ska gälla högst två månader i taget, och arbetstagaren får behålla sin lön och andra förmåner under avstängningstiden.
Varning istället för sanktionsavgift
Transportföretag ska kunna få en varning istället för en sanktionsavgift om de överträder reglerna om kör- och vilotider och färdskrivare.
Syftet ska vara att ge företagen bättre förutsättningar att förstå hur regelverket fungerar, hur det ska tillämpas och vad som måste åtgärdas för att nya överträdelser inte ska begås.
Uran-förbud tas bort
Förbudet mot utvinning av uran tas bort. Förbudet i miljöbalken mot att ge tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning som avser uranhaltigt material tas bort och uran blir koncessionsmineral enligt minerallagen.
Verksamheter där små mängder uran hanteras kommer inte längre att omfattas av regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning, och prövningen av begränsade verksamheter kommer inte längre omfattas av det så kallade kommunala vetot.
Utökade möjligheter att vabba
Möjligheterna till VAB utökas. Föräldrar ska kunna vabba när de lär personal i förskola och skola vad deras barn behöver för vård. Det kan till exempel vara om barnet har diabetes, allvarliga eksem, eller en funktionsnedsättning.
Föräldrar ska även kunna vabba vid möten i skolan eller på fritids om mötet är motiverat av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.
Man kommer även kunna vabba om man behöver vara ledig från arbetet för att vara med på ett möte med socialtjänsten, för att utreda om barnet behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen – till exempel efter en orosanmälan.
IVO:s nya verktyg
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, får utökade möjligheter att ingripa mot verksamheter som inte följer lagens krav.
Bland annat införs möjlighet att ta ut sanktionsavgifter av verksamheter som bryter mot vissa krav. IVO kommer också att kunna omedelbart förbjuda olovliga verksamheter.
