av biträdande juristerna Emma Bergh och Elias Levinsson på Advokatfirman De Basso.
Som biträdande jurister på en humanjuridisk advokatbyrå ser vi en oroande utveckling på arbetsmarknaden, både för oss själva och för nyutexaminerade. Den riskerar att göra inträdet i yrket svårare och försvaga möjligheterna att bygga långsiktig kompetens – frågor som också lyfts i utredningen Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111).
Utredningen Rättssäkerhetens pris konstaterar att medborgares möjlighet till rättslig prövning förutsätter tillgång till kvalificerade juridiska ombud – en grundläggande förutsättning för rättskipning i en rättsstat. Trots detta läggs förslag fram som riskerar att få motsatt effekt. Ett av dessa är införandet av en differentierad timkostnadsnorm, där biträdande jurister anställda på advokatbyråer ska ersättas med endast 80 procent av advokaters timarvode.
Förslaget presenteras som en kostnadsbesparing, men i praktiken innebär det att advokater måste arbeta fler timmar för att finansiera biträdande juristernas utbildning och kompetensutveckling. Advokatbyråerna står redan för kostnader för handledning, kontorsplats, administration och utbildning.
En sådan differentiering gör det mindre ekonomiskt hållbart att anställa nya biträdande jurister – vilket riskerar att leda till en ännu trängre arbetsmarknad för nyutexaminerade jurister i en tid då konkurrensen redan är hård.
På lång sikt innebär sänkta arvoden att advokatfirmor inte kommer att ha de ekonomiska resurser som krävs för att rekrytera och utbilda nya jurister. Detta skapar en negativ spiral: färre anställningar, minskade möjligheter till praktisk erfarenhet och en försvagad återväxt av advokater. För en redan begränsad arbetsmarknad för nyexaminerade jurister är detta ett allvarligt hot.
Samtidigt har biträdande juristers arbetsuppgifter har successivt begränsats till följd av tidigare ändringar. Om förslaget blir verklighet riskerar advokatbyråer att helt avstå från att anställa biträdande jurister, då det inte längre är ekonomiskt försvarbart. För biträdande jurister innebär detta svårare inträde på arbetsmarknaden och ytterligare begränsningar i möjligheten att delta i centrala moment i den juridiska praktiken.
I dag finns möjlighet för advokater att sätta en biträdande jurist i sitt ställe vid vissa uppdragstyper. Det ger biträdande juristen chans att växa i sin yrkesroll och samla värdefull erfarenhet – något som gynnar både den blivande advokaten och rättssamhället. Om arvodet för biträdande juristers arbete sänks, påverkas advokatbyråernas ekonomi negativt när dessa jurister utför arbete i advokats ställe. Detta hämmar deras utveckling och på sikt även rättssäkerheten.
Det är rimligt att advokater erhåller högre arvode med hänsyn till ansvar och erfarenhet. Men biträdande jurister står under strikt principalansvar, vilket innebär att deras arbete alltid sker under advokatens tillsyn. Därför bör det ifrågasättas om deras arvode ska sättas på en lägre nivå när arbetet sker under sådan kontroll.
Sammantaget skapar förslaget hinder för återväxten av nya advokater och för rättssamhällets långsiktiga tillgång till kompetenta juridiska ombud – en utveckling som snarare hotar än stärker rättssäkerheten.
