av Magnus Falkman, ordförande föreningen Mansfrid Sverige.
Enligt Brottsförebyggande rådet utsattes över 400 000 män för våld i nära relation under 2022.
Endast 1,4 procent av männen anmälde, och uppklarningsprocenten var 8 procent. Det innebär att de män som fick upprättelse genom en fällande dom kan räknas i promille. Det finns flera förklaringar till detta problem.
När en man anmäler att han utsatts för våld i en nära relation gör den anmälda kvinnan ofta en motanmälan. Men då rättsväsendet saknar kunskap om mäns utsatthet får kvinnans berättelse ofta tolkningsföreträde. Fokus förskjuts då från mannen som offer till mannen som misstänkt förövare, och den man som gjorde anmälan riskerar att själv hamna på den anklagades bänk. Detta har resulterat i att vissa mansjourer numera avråder män från att polisanmäla.
Tidigare i år gjorde Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) en intervjustudie med 30 utsatta män. I studien framkom att till och med poliser avråder utsatta män från att anmäla på grund av risken för en motanmälan. NCK skriver följande i sin intervjustudie Mäns upplevelser av utsatthet för våld i nära relation, hjälpsökande och stödbehov.
”En återkommande problematik som beskrevs var att polisen avrått män från anmälan på grund av risken för motanmälan. … Rådet ger anledning för rättsväsendet att se över rutiner och säkerställning av bevis som kan motverka detta fenomen.”
Om en utsatt man ändå anmäler, är uppklarningsprocenten bara hälften så hög som när kvinnor anmäler. Så har varit fallet under en längre tid, utan att rättsväsendet reflekterat över problemet eller kunnat förklara varför just mäns anmälningar är så mycket svårare att klara upp.
NCK har tidigare utbildat polisens utredare om våld i nära relation. Men då har mäns utsatthet endast berörts marginellt. Jämställdhetsmyndigheten har nyligen publicerat ett nytt webbaserat kunskapsstöd för rättsväsendet. Men även här förbises mäns utsatthet. De avsnitt som exempelvis handlar om våld mot äldre, personer med invandrarbakgrund, personer med funktionsnedsättning eller missbruk fokuserar helt och hållet på kvinnor.
Det innebär att polis och övriga rättsväsendet även framöver kommer att ha bristande kunskaper om mäns utsatthet för våld i nära relation – och här krävs förändring.
Det är dags att rättsväsendet även får utbildning och förståelse kring mäns utsatthet, om vilka hinder som finns för män att berätta och om hur våldet kan ta sig uttryck även när det inte passar in i stereotypa könsbilder. Den kompetensen är lika viktig som den kunskap som länge funnits om kvinnors utsatthet.
Ingen ska behöva tveka att anmäla våld på grund av sitt kön. Det är dags för rättsväsendet att även se och höra de 400 000 män som årligen utsätts för våld i nära relation.
